Bibliotekariers
informationssökning
via WWW
en undersökning
This article is the result of a Master’s
thesis in library and information studies. The aim of the article is to
examine how librarians search for information on the World Wide Web. We
have investigated information seeking from different perspectives: how the
librarians in our study utilize the search possibilities available on the
Web, what search strategies they employ and what their opinions on the Web
and the searches are. The strategies we have found can be divided into two
categories: analytical strategies and browsing. The librarians use search
engines, virtual library catalogues, subject directories, meta search
engines and intelligent agents for locating information. A typical search
is a simple search with just one or a few keywords without making use of
the variety of search tools available. The strategies used the most are
most specific fact, brief search, scanning and navigation. Overall, the
librarians consider the Web only a complement to other reference sources.
According to the librarians, the difficulties experienced with searching
can be ascribed to insufficient knowledge. Amongst the attitudes, we have
discovered that they consider the Web unstructured and that the lack of
quality material and the enormous scope is a problem, but still they think
that the Web provides great possibilities for future reference service.
1.
Internet som referensverktyg
2. Bibliotekarier och
sökningar via webben
3. Hur
använder bibliotekarierna sökverktygens möjligheter?
4.
Faktorer som påverkar informationssökning
5.
Bibliotekariernas användning av söktjänster
6. Sökspråk
7. Vilka
sökstrategier har bibliotekarierna?
8. Bibliotekariernas
användning av analytiska strategier
9.
Browsingstrategier
10.
Övriga strategier
11.
Likheter och skillnader mellan de båda bibliotekstyperna
12. Vilka
är bibliotekariernas attityder till webben och sökningar?
13.
Sammanfattning
Om författarna
Denna artikel är en
förkortad och bearbetad version av vår magisteruppsats i
biblioteks- och informationsvetenskap. I denna artikel har vi valt
att koncentrera oss på det empiriska avsnittet, själva undersökningen,
och lämnar uppsatsens teoretiska avsnitt därhän. I vår uppsats
undersöker vi informationssökning via World Wide Web och har valt att
koncentrera oss på hur bibliotekarier går tillväga i sin
informationssökning. För att undersöka detta har vi ställt upp ett
antal frågeställningar och i denna artikel försöker vi besvara
följande: Hur använder bibliotekarierna sökverktygens möjligheter?
Vilka sökstrategier har bibliotekarierna vid informationssökning via
webben? Vilka är bibliotekariernas attityder till webben och sökningar?
I artikeln redovisar vi
den undersökning vi genomförde i mars 2000, då vi intervjuade 14
bibliotekarier på ett universitets- och på två stadsdelsbibliotek.
Intervjuerna kompletterades med sökjournaler som informanterna själva
fyllde i. De bibliotekarier vi intervjuade arbetar kontinuerligt med
informationssökning via webben både i inre och yttre tjänst. Orsaken
till att vi har valt att intervjua denna grupp är att vi tror att dessa
personer dels har erfarenhet av informationssökning och dels använder
sig av en medveten eller omedveten strategi vid sina sökningar.
Traditionellt har man
använt sig av kvantitativa metoder när det gäller att undersöka
informationssökning. För att mäta sökeffektivitet har man t.ex.
använt sig av precision och recall, och man har även studerat
relevansrankning. David Ellis skriver att det på senare år blivit allt
vanligare att röra sig mot mer kvalitativa metoder, t.ex. att studera
små grupper via observation och ostrukturerade intervjuer (Ellis 1993, s.
469f.) och i vår uppsats har vi valt att använda kvalitativ metod
eftersom vår målsättning är att undersöka hur bibliotekarier söker
information via webben, vilka olika variationer det finns i deras sökstrategier
och vad de anser om webben och sökningar.
Det finns många
undersökningar när det gäller informationssökning i elektronisk
miljö. Man har t.ex. tittat på hur ämneskunskapen påverkar sökningen
och skillnaden mellan hur professionella och icke-professionella
användare söker i databaser. Ofta handlar undersökningarna alltså om
mätning av sökresultatet. När det gäller sökningar via WWW
är materialtillgången ännu ganska mager, särskilt när det gäller
undersökningar av själva sökprocessen och inte bara resultat av
sökningar. I några av de undersökningar vi har studerat har vi funnit
t.ex. att datavana inte påverkade om informanterna fann information på
nätet, att en stor del av svårigheterna låg i att formulera söktermer,
att sökningarna blev för breda och att stavfel var vanligt (Pollock
& Hockley 1997). I en undersökning av bibliotekariers
informationssökning fann man att de sällan sökte via webben för att
besvara referensfrågor och att sökningarna ofta misslyckades (Basu
1995).
(Åter till
början av artikeln)
Internet ses idag av
många som en naturlig förlängning och utökning av bibliotekens
förmåga att förmedla informationsservice till användarna. Den egna
samlingen med katalogen är inte längre gränsen för vad biblioteken kan
erbjuda. Genom datorer och nätverk finns plötsligt en stor del av
bibliotekens tillgängliga information utanför de egna väggarna. För
många bibliotek ger Internet och webben tillgång till material som t.ex.
mindre bibliotek i övriga fall inte skulle kunna tillhandahålla. Men
Internet och webben är fortfarande relativt nya referensverktyg. Detta
gör att det finns en stor osäkerhet och det är svårt för många
bibliotekarier att veta hur man ska förhålla sig till verktyget innan
det har funnit sin plats i biblioteksverksamheten. Genom tiderna har
bibliotekariernas styrka varit att de ofta arbetar i nätverk och den
bästa referenskällan kan ibland vara en annan person, som antingen finns
nära eller på avstånd. En del enkla frågor kan ibland bli komplicerade
därför att källan är alltför avlägsen och vissa uppgifter som på
traditionellt vis kan ta längre tid eller vara omöjliga att lösa kan
man lösa snabbt och lätt på Internet. Internet tar bort
avståndsgränserna mellan människor och kan på så sätt effektivisera
referensarbetet. Genom att t.ex. använda sig av e-postlistor,
diskussionsgrupper och e-post kan bibliotekarier samarbeta och ta del av
varandras erfarenheter och resurser. Det finns dock somliga som inte är
särskilt positiva till den nytta man kan ha av mediet. Till exempel
bibliotekarien Daniel F. Ring är skeptisk till Internets kvaliteter som
referensverktyg. Han menar att det är böcker som utgör grunden för
bibliotekarieyrket och att detta nu är på väg att kastas bort till
förmån för teknologin och något som ofta förefaller vara en
"glassig" yta (Ring 1996, s. 62).
Mycket av
dagens intresse för Internet fokuserar på hur det ska användas, men
bibliotekarier behöver också lära sig när man bör använda det. Det
är inte förrän man har analyserat användarens fråga och värderat de
resurser som finns tillgängliga som bibliotekarierna kan avgöra vilken
källa som passar bäst. När det gäller vilka typer av frågor som är
lämpliga att använda på Internet så tror inte t.ex. Edmund F.
Santa Vicca att biblioteken använder Internet till frågor som är
direkta och kan besvaras relativt snabbt och enkelt som t.ex.
befolkningsmängd, statistik etc. Han menar att sådana frågor kan
återvinnas och presenteras mer effektivt och snabbare genom att använda
de mer traditionella resurserna i form av tryckta källor. Han tror dock
att det kan komma att ändras om dessa resurser i framtiden bara kommer
att publiceras i elektronisk form. Däremot tror han att p.g.a. den stora
mängden resurser på Internet så kommer man att använda det till att
svara på mer specifika frågor där användaren är ute efter något de
vet finns (known-item), eller för att söka efter sådan information som
bibliotekarierna inte vet var de kan finna, eller till ämnesfrågor
(Santa Vicca 1994, s. 233). Roger Summit tror dock att med erfarenhet får
man känsla för vilka frågor som passar vissa källor, t.ex. när man
ska använda Internet och när man ska använda en traditionell
sökservice. Summit tror att man måste kombinera användningen av dessa
källor (Summit 1997, s. 30f.). Bengt Källgren påpekar också att för
låntagarna som kommer till biblioteket med en fråga är det frågans
svar som är det primära, inte om informationen finns tillgänglig i
pappers- eller elektronisk form. Det viktigaste för dem är att
svaret är tillförlitligt och att de får fram informationen snabbt.
Förpackningen är inte intressant, därför är det också betydelselöst
vilket medium som används så länge budskapet kan förmedlas (Källgren
1997, s. 17). Liksom alla informationsresurser fungerar Internet bra i
vissa sammanhang och mindre bra i andra.
(Åter till
början av artikeln)
I litteraturen diskuteras
det hur viktig bibliotekariens roll är för sökningen och vilka
egenskaper som utmärker en framgångsrik informationssökare.
Informationssökningen är ingen sluten process utan det är många
faktorer som kan påverka dess framgång. Faktorer som kunskap och
erfarenhet av olika söksystem är viktiga. Har man kunskap och erfarenhet av olika söksystem så vet man t.ex. hur man ska översätta
en sökfråga till korrekt sökspråk. Med erfarenhet utvecklar man en
förmåga att aktivt kunna använda olika sökstrategier för olika
söksystem och man lär sig också att använda alternativa vägar för
att finna information. Besitter man även en specifik ämneskunskap inom
ett visst område blir denna till hjälp när det gäller termer,
synonymer och vilka källor som kan användas. Med erfarenhet, kunskap och
ämneskunskap kan man t.ex. ur frågeställningen identifiera vilka
begrepp och synonymer som kan användas till sökfrågan och välja det
söksystem som kan tänkas innehålla den information som efterfrågas (Marchionini
1995, s. 34ff.).
Dessa faktorer
kan kopplas till en undersökning som Ingrid Hsieh-Yee utförde i början
av 1990-talet. Hon ville undersöka hur just sökerfarenhet och
ämneskunskap påverkade användningen av sökstrategier. Det visade sig
att erfarna informationssökare med specifik ämneskunskap använde fler
synonymer, kombinerade söktermer oftare och uppfann egna sökord, dvs. de
var mer flexibla i sitt förhållningssätt. När dessa erfarna
informationssökare utförde sökningar inom okända ämnesområden
fungerade de på liknande sätt som vid sökningar inom de kända
ämnesområdena, men skillnaden var att de använde mer tid till själva
förberedelsen av sökfrågan och de var mer sparsamma med användningen
av egna termer. De oerfarna informationssökarna som sökte både i kända
och okända ämnesområden hade däremot svårigheter att finna
alternativa söktermer och synonymer. Istället förlitade de sig på
termerna i själva frågeställningen. Konklusionen blev att
sökerfarenhet påverkar användningen av sökstrategier och att
ämneskunskap är en påverkande faktor endast efter att man har en viss
sökerfarenhet (Hsieh-Yee 1993). Det finns dock andra undersökningar som
visar det motsatta, nämligen att sökerfarenhet inte har någon egentlig
betydelse vid utformning av sökstrategi, utan att både erfarna och
oerfarna använder sig av samma kommandon när de söker och kombinerar
söktermer (Fidel 1991, Harter 1984, Marchionini 1988, se Hsieh-Yee 1993,
s. 162f.). Dessa olika resultat kan dock bero på hur undersökningarna
är utförda och vilket fokus de har haft. En annan viktig faktor som
också påverkar informationssökningen är söksystemet och dess
gränssnitt, som är själva verktyget. Det är söksystemen som sätter
upp regler för hur de ska användas och hur man ska få tillgång till
den lagrade informationen. Dessa faktorer påverkar både
informationssökning i traditionella databaser och användning av webben.
(Åter
till början av artikeln)
I vår undersökning
framkommer det att bibliotekarier överlag ser webben som ett komplement
till bibliotekets övriga resurser. Detta leder till att de för det mesta
vänder sig till webben först efter att de inte har funnit något tryckt
material eller vet att informationen inte går att få tag på inom
bibliotekets väggar. De flesta tycker också att det bästa materialet
och informationen fortfarande finns i tryckt form. Vår undersökning
visar också att när bibliotekarierna sitter i informationsdisken så
använder de inte webben så ofta utan det blir endast några gånger i
veckan. Andra orsaker som nämns är att det är lätt att falla tillbaka
på de gamla verktygen som man är van vid. Bibliotekariernas osäkerhet
inför webben som referensverktyg spelar också in. Osäkerheten gör att
bibliotekarierna till viss del drar sig för att använda webben.
(Åter
till början av artikeln)
Informationssökning är
alltså ingen sluten process utan det är många faktorer som kan påverka
dess framgång och användningen av olika sökstrategier. Genom våra
litteraturstudier och vår undersökning har vi märkt att faktorer som
kunskap om söksystemet, erfarenhet, tid, förberedelse, träning,
ämneskunskap och allmänbildning påverkar sökningar och sökstrategier.
För att få
denna kunskap om och erfarenhet av ett referensverktyg krävs det att
användaren lägger ner tid och energi på att utforska och lära känna
verktyget. Många av bibliotekarierna som vi intervjuade nämner att det
inte finns tid till att träna eller utforska webben på arbetstid som de
kanske egentligen skulle vilja. Man kan kanske inte komma ifrån problemet
med tidsbrist, utan man kanske får försöka ta sig över tröskeln och
börja använda webben oftare till frågorna man får i
informationsdisken. Genom att göra detta får man den träning och
kunskap som man önskar. De allra flesta tror också att om man har
kunskap om webben blir sökningarna mer effektiva och man förstår
varför man får de resultat man får. Det är dock några som inte tycker
att kunskap om webben spelar någon större roll eftersom de får fram ett
resultat ändå.
När vi
studerat sökprocessen med dess olika delar framkommer det att en
söknings effektivitet är beroende av förberedelse. Ju mer tid man
lägger ned innan själva sökningen desto mer effektiv kan sökningen
bli. I vår undersökning framkommer det att det endast är ett fåtal av
informanterna som förbereder sin sökning i någon egentlig mening. Men
vad innebär det egentligen att förbereda en sökning? Det finns många
steg på skalan: allt från att snabbt tänka igenom vilka termer som
passar bäst till att läsa hjälpsidor och slå upp ord kan räknas som
förberedelse. Att bara snabbt fundera över hur man ska gå tillväga
räknar bibliotekarierna kanske inte som förberedelse, men vi tror att
det är svårt att överhuvudtaget söka utan att fundera över hur man
ska göra för att lösa problemet.
Man kan
ställa sig frågan varför bibliotekarierna inte förbereder sina
sökningar mer noggrant än vad de gör. De läser sällan hjälpsidor och
de flesta säger att de inte har tid att förbereda, i alla fall inte om
de sitter i informationsdisken. Någon nämner att frågorna inte brukar
kräva någon större förberedelse. En del tycker att referenssamtalet
fungerar som en sorts förberedelse. Ett par personer tycker att deras
tidigare erfarenheter bidrar till att de inte behöver förbereda sig.
(Åter
till början av artikeln)
Informationsresurserna på
webben bör väljas utifrån lämplighet och kvalitet. För att använda
dessa resurser på rätt sätt måste bibliotekarierna inte bara veta hur
man hittar dem utan även hur man utvärderar dem. Webbresursernas
tillgänglighet, användarvänlighet, sakkunskap, ämnets vidsträckthet
och aktualitet måste tas i beaktande, precis som vid traditionell
informationssökning. De flesta av de bibliotekarier vi intervjuat känner
till olika sökverktyg och sökspråk men känner ändå en osäkerhet och
använder inte särskilt komplicerat sökspråk eller varierar sin
användning av söktjänster. När bibliotekarierna använder webben
vänder de sig i första hand till de sökverktyg och söktjänster som de
är mest vana vid och känner att de behärskar. Detta kan bero på det
faktum att webben fortfarande känns främmande och osäker, vilket leder
till att man vänder sig till de webbresurser man är mest bekant med. Det
kan förklara varför t.ex. bibliotekarierna på stadsdelsbiblioteken
gärna använder sig av Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog1
och NILS2, där man har delat
in länkar efter ämneskategorier eller SAB-systemet.
Denna typ av struktur passar också in på en av de fyra kärnfrågorna
som Karen R. Diaz sätter upp, nämligen att referensfrågor ska sättas
in i ett sammanhang där man tar hänsyn till hur informationen är
organiserad och hur den distribueras (Diaz 1997, s. 2f.). Dessa typer av
länklistor passar bibliotekariernas behov av struktur och kvalitet
eftersom det hos dessa tjänster finns länkar som redan är kontrollerade
och man kan, som bibliotekarie, använda sig av den tidigare kunskapen.
När
bibliotekarierna använder sig av andra söktjänster är det främst
sådana som man väl känner till, litar på och har lärt sig att
behärska som t.ex. Alta Vista, Fast Search och Evreka. Dessa val av
söktjänster har man gjort då man anser att de passar målgrupp och
syften, samt att de är snabba. Dessa ligger också som länkar på
bibliotekens hemsida, vilket kan vara en bidragande orsak till att
bibliotekarier inte använder eller behärskar särskilt många
sökverktyg och söktjänster, utan endast de man är van vid. När man
väl har lärt sig en söktjänst kanske inte behovet av att lära känna fler känns lika aktuellt.
Det är här
kunskapen om informationssökning via webben och olika söktjänsters
användningsområden spelar in. Det framkommer att några av
bibliotekarierna har svårt att se skillnad mellan olika söktjänster,
medan andra anser att det saknar betydelse att veta hur de är uppbyggda,
de tycker att det går att söka ändå. Trots detta anser ändå de flesta att man med kunskap blir säkrare och kan utföra snabbare
sökningar. De flesta tycker inte att de har tillräckliga kunskaper om
sökningar via webben. Det beror naturligtvis helt på vad man räknar som
tillräckliga kunskaper. Detta beror också på hur man värderar kunskap:
som erfarenhet, färdighet, förmåga, eller kännedom etc. Till viss del
kan det kanske handla om självförtroende och hur väl man trivs med
mediet, t.ex. nämner en informant att hon har tillräcklig kunskap
eftersom hon brukar finna vad hon söker medan en annan brukar finna vad
hon söker, men känner sig otillräcklig ändå. Många känner stress
eftersom mediet är så föränderligt. De känner att de aldrig är
ikapp.
Söktjänster
med hierarkiska listor, kataloger, passar bra till breda ämnen när man
vill smalna av eller få en överblick över ett ämne. Men problem med
att hitta information i kataloger kan vara att ämnen kan ligga under flera olika kategorier och att kataloger klassificerar ämnen olika.
Informanterna använder både de hierarkiska listorna och skriver in
sökfrågor. En del tycker att det kan vara svårt att veta vilken
kategori man ska gå in under vid gränsöverskridande ämnen, men
överlag tycker de inte att det är svårt. Det är en informant som
väljer att använda kataloger till konkreta faktauppgifter. Detta är
tvärtemot hur de flesta använder kataloger och vad som rekommenderas.
Varför väljer han att göra så? Kanske för att han ska slippa så
många träffar (katalogernas databaser är som bekant mindre än
sökmotorernas)? Eller är det helt enkelt så att han inte har reflekterat över varför?
Sökmotorer
passar bra när man vet vilken information man är ute efter och till
specifika frågor. Det är också så de flesta informanterna använder
sökmotorer. De väljer att använda webben till just specifika frågor.
Informanten som använder kataloger till konkreta faktauppgifter
använder däremot sökmotorer till breda ämnesfrågor. Eftersom frågan
är bred kanske han vill ha ett brett material att plocka ur. Men
nackdelarna överväger nog när det gäller denna metod. Risken att man
får stora mängder irrelevant information ökar naturligtvis om man inte
exakt kan uttrycka vad man är ute efter. Många av
stadsdelsbibliotekarierna säger att de använder sökmotorerna Alta
Vista och Evreka eftersom de innehåller svenskt material. Sökmotorerna
samlar ju dock in material från hela världen, även om texten på
startsidan är på svenska.
Metatjänster
används endast av ett par personer. Kanske tycker de andra att dessa är
krångliga att använda, de kanske aldrig har provat eller så tycker de
att andra alternativ är bättre. När man använder metatjänster är det
viktigt att ta reda på om metatjänsten översätter den inskrivna
frågan till sökmotorernas syntax eller om den skickar iväg frågan
direkt. För att slippa problem med översättning av sökfrågan är det
enklast att använda enkel sökning. Är man inte medveten om detta är
det omöjligt att få fram det sökresultat man önskar. De personer som
använder metatjänster använder också bara enkel sökning.
(Åter
till början av artikeln)
När det gäller
sökningar på webben är det av stor vikt att man som användare
utnyttjar sökspråkens möjligheter när det gäller sökningar och
begränsningar som t.ex. fältsökningar, tids- och
språkbegränsningar etc. Det framkommer i intervjuerna och
sökjournalerna att det endast är ett fåtal som utnyttjar de
begränsningar som faktiskt finns. De flesta använder enkel sökning, ett
fåtal – oftast en – söktermer som de för det
mesta kombinerar med plustecken. Vi tror att detta kan bero på många
orsaker, bl.a. att informanterna saknar kunskap om söktjänsternas
sökmöjligheter och att man kanske inte ser webben som ett fulländat
referensverktyg i förhållande till vad man är van vid. Men faktum är
att informanterna tycker att de oftast får fram den information som de
är ute efter när de söker även om de fortfarande känner en viss
osäkerhet.
Den största
skillnaden mellan att söka information i traditionella databaser eller
bibliotekskataloger och via webben är att man på webben nästan alltid
söker i fulltext. Detta kan vara problematiskt men det kan också ge
användaren enorma sökmöjligheter. Problemen ligger i att informationen
på webben är fulltextindexerad och saknar ett kontrollerat språk. Detta
kan leda till att man som informationssökare inte vet om de termer man
söker på ger det sökresultat man önskar. Det kan också vara svårt
att överhuvudtaget veta vilka termer eller synonymer man ska använda och
sökresultatet blir oftast alltför stort och innehåller mycket
irrelevant information. För att undkomma problemen med fulltextsökning
så är det många av informanterna som använder frassökning, vilket
också Marchionini anser vara en bra metod vid full-textsökningar, liksom
att använda sig av närhetsoperatorer (Marchionini 1995, s. 148). Man
kan alltså säga att informanterna har hittat en annan typ av
sökstrategi för att komma ifrån nackdelarna med fulltextsökningar.
Det är endast ett fåtal av informanterna som ibland använder sig av
närhetsoperatorer, vilket kan bero på att i stort sett alla använder
enkel sökning.
(Åter
till början av artikeln)
Att utforma en
sökstrategi är en av de delar som ingår i sökprocessen. Ordet strategi
kan i ett informationssökningssammanhang definieras på två olika sätt.
En strategi kan vara något övergripande, planen för hela sökningen,
där alla delar av sökprocessen ingår från definition av problemet
till att man avslutar sökningen. Vid en smalare definition av strategi
ser man strategierna som en metod att bryta ner sökfrågan i hanterbara
enheter för att kunna påverka sökresultatet. Man kan använda olika
typer av strategier beroende på vilken typ av information man är ute
efter och vilken information man redan har. Vad en sökstrategi innebär
beror således på vad man lägger in i själva begreppet, men likheterna
är ändå att strategin ska lösa ett informationsbehov med hjälp av
olika taktiker. Skillnaden ligger i var, dvs. i vilken del av
sökprocessen, sökstrategin påbörjas. I denna artikel har vi fokuserat
på informationssökning och sökstrategier och vi anser alltså att det
kan vara svårt att dra någon klar gräns mellan alla delar i
sökprocessen eftersom de samspelar med varandra. Med sökstrategier menar
vi här att det är strategin som bibliotekarierna lägger upp från det
att de ska välja källa och utforma sökfrågan, med hjälp av det
sökspråk som finns tillgängligt, till att informationsbehovet har
uppnåtts.
Sökstrategier
är metoder som är användbara vid informationssökning i elektroniska
resurser. De hjälper användaren att lägga upp en plan för hur
sökningen ska genomföras. Denna plan ska i sin tur leda till att
informationssökningen blir mer effektiv och ger bättre sökresultat.
Vissa sökstrategier liknar varandra men de kan ha olika syften. En del
strategier är mer konkreta då de hjälper användaren att finna användbara
söktermer medan andra hjälper till att bryta ner sökningen i hanterbara
delar. Några används till att klargöra informationsproblem, få
överblick över ämnet eller så blir de främst en viktig källa till
utveckling. Ofta använder man sig av flera strategier under samma
informationssökning. Litteraturen ger i stort sett liknande förslag på
vilken strategi man ska använda när det gäller informationssökning
via webben. Så långt det går bör man försöka att söka sig direkt
till källan. Fungerar inte detta så fortsätter man vidare till
kataloger och till sist till sökmotorer. Detta beror dock på vilken typ
av information som efterfrågas. Kataloger bör användas till mer
generella ämnen, medan sökmotorer används när man är ute efter mer
specifik information. Den som använder sig av webben bör också utnyttja
flera söktjänster för att få fram så bra resultat som möjligt, man
kan t.ex. utnyttja metatjänsternas möjligheter. Det framkommer också i
litteraturen att det bästa sättet att söka snabbt och effektivt via
webben är att lära sig vilka verktyg som finns, hur dessa fungerar och
vad de är bra på.
När vi har
frågat informanterna om de känner till eller använder någon strategi
vid informationssökning via webben så svarar de att de varken känner
till eller använder några. (En bibliotekarie använder dock en strategi
som han kallar för "kulsprutemetoden" där han "slår in
en massa termer och ser vad som kommer ut" och en annan nämner en
"blixtstrategi" som innebär att hon omedvetet gör vissa val
under sökningen.) Detta tror vi kan bero på vad man lägger in i
begreppet sökstrategi. Vi fick uppfattningen att bibliotekarierna inte
anser att man kan använda sig av någon speciell typ av strategi vid
webbsökning eftersom man där "bara slänger ut" någon/några
söktermer och hoppas att man får ett bra resultat. Denna typ av sökning
blir också en typ av strategi även om den kanske inte, i alla
sökningar, är så inarbetad och genomtänkt som man skulle önska.
Informanterna har dock olika strategier när det gäller vilka typer av
söktermer de ska använda, t.ex. breda eller specifika, hur de ska bete
sig om biblioteksbesökaren är vag i sin fråga och varför de vänder
sig till de söktjänster de gör. En informant tycker också att det är
svårt att skaffa sig en strategi när man inte vet vad som finns i sökmotorns
databas eller vilken kvalitet det är på sökträffarna.
I tidigare
undersökningar har det framkommit att sökerfarenhet påverkar
användningen av strategier, medan andra har visat på motsatsen,
nämligen att det inte har någon större betydelse. (Hsieh-Yee 1993) Det
kan vara svårt för oss att se om sökerfarenhet påverkar användningen
av strategier eftersom de flesta av våra informanter har arbetat inom
bibliotek i många år och vi inte har gjort någon jämförande studie av
andra, oerfarna informationssökare. Vi kan dock säga att
bibliotekarierna själva anser att deras tidigare sökerfarenhet går att
applicera vid sökningar via webben. De anser dock inte själva att de
använder någon typ av sökstrategi, vilket vi ändå tycker att vi kan
urskilja.
(Åter
till början av artikeln)
Strategier som visar hur
man ska söka efter information i elektroniska resurser (online-system,
databaser) delas av Marchionini in i två grupper: analytiska strategier
och browsingstrategier. (Marchionini 1995). Andra författare delar upp
sökningar i searching och browsing. I undersökningen har vi utgått
från strategier traditionellt använda i databaser sedan 1970-talet och
undersökt hur de kan användas vid informationssökning via webben.
De analytiska
strategierna är strategier som ofta används av människor som
kontinuerligt utför informationssökningar i sitt yrke. Vid
informationssökningen lägger man upp en plan för
tillvägagångssättet som man sedan följer under hela sökningen. Detta
leder till att strategin blir en styrande faktor. Genom att använda sig
av dessa strategier blir sökningen mer målmedvetet och metodiskt
utförd. De analytiska strategierna kännetecknas också av att man dels
använder sig av olika hjälpmedel, såsom olika uppslagsverk,
ämnesordslistor, tesauri och booleska operatorer, och dels att man under
sökningens gång förbättrar och utvecklar sökfrågan kontinuerligt
för att få fram ett så bra sökresultat som möjligt för att finna
informationen (Marchionini 1995, s. 73ff.). Marchionini grupperar t.ex. följande
strategier som analytiska strategier: pearl growing, interactive
scanning, brief search, closed loop relevance clus-tering, successive
fractions och most specific fact.
Vid pearl
growing utgår man från ett redan känt dokument och
återanvänder de termer som beskriver dokumentet, exempelvis deskriptorer eller ord ur texten, vid en ny sökning. På webben finns möjlighet
att lägga in deskriptorer i metataggarna, men eftersom upphovsmannen
själv lägger in dessa utan någon kontroll och många inte heller
använder metataggar är det svårt att lita på dessa och att
återanvända dem i sökningarna. Det hela försvåras av att det inte finns
någon bestämd kontrollerad vokabulär. Därför kan det vara svårt att
använda pearl growing på webben på det sätt som bl.a. Marchionini
menar. För att applicera pearl growing på webben så tänker vi oss att
man utgår från ett webbdokument som man känner till och vet är
relevant. Eftersom man litar på webbplatsen, litar man också på dess
länkar och tror att dessa kan vara till god hjälp vid
informationssökningen. Man använder sedan dokumentets länkar för att
komma till andra webbplatser eller använder termer ur dokumentet, t.ex.
ett namn eller ämnestermer för att sedan återanvända dessa vid den
fortsatta informationssökningen. Denna strategi är svår att urskilja
bland informanterna. Av de bibliotekarier vi intervjuat är det många
som brukar utgå från ett webbdokument som de vet är bra och sedan gå
vidare därifrån. För det mesta är det från sparade bokmärken. Av
fjorton informanter så är det tolv som använder denna strategi mer
eller mindre ofta. Det verkar inte som om de återkommer till
webbplatserna för att få tips på termer utan i högre utsträckning
för att använda webbplatsens länkar och på så sätt gå vidare. En av
orsakerna till att de inte använder pearl growing oftare är kanske, i
alla fall i yttre tjänst, att de har låntagaren bredvid sig och därför
finns inte behovet att få fler tips på sökord via webben utan den
direkta dialogen med användaren blir viktigare. När man gör
ämnessökningar för t.ex. en institution så borde pearl growing passa
bra, eller om man tycker att man har använt alla söktermer som finns. Då
kan det t.ex. vara bra att gå till en webbplats för att få tips på
andra söktermer och utöka sitt förråd av sökord.
Interactive
scanning används ofta före en annan analytisk strategi. Strategin
innebär att man utforskar okända ämnesområden för att klar-göra
informationsbehovet bättre och se vad som finns inom ämnet. Man går in
på ett dokument inom ämnet och noterar termer och potentiella sökord.
Denna metod går bra att tillämpa vid informationssökning via webben och
kan kanske till viss del också ses som en typ av försökning. Strategin
påminner om browsingstrategierna eftersom man på webben nog ofta väljer
att utgå från en katalog som startpunkt istället för att skriva in en
eller flera söktermer. Hade man haft specifika termer hade man nog valt
att skriva in dem i en sökmotor istället. Men de flesta av våra
informanter brukar välja sökmotorer även om de är osäkra på ämnet.
Den här strategin används förmodligen mest när bibliotekarien inte har
någon användare bredvid sig att fråga, eller när låntagaren är
mycket vag. Informanterna uppger att när de får en fråga inom ett
ämnesområde de inte känner till så väl, så brukar de inte söka så
mycket annorlunda mot vad de gör i vanliga fall utan de betonar vikten av
referenssamtalet och brukar snarare använda sig av tryckta källor för
att ringa in och specificera behovet eller fråga en kollega som är mer
kunnig inom området. Men informanterna nämner att de brukar göra
försökningar för att få termer och synonymer och klargöra syftet om
låntagaren är vag och inte riktigt kan uttrycka vad han eller hon är
ute efter. Detta sker emellertid oftare i tryckta uppslagsböcker än på
webben. Efter interactive scanning kan man alltså gå vidare och göra
en ny, mer specifik sökning.
Brief search
är kanske den enklaste strategin eftersom man endast söker på ett
fåtal sökord som man sedan kombinerar med booleska operatorer. Syftet
med den här typen av sökning är enligt Marchionini att få fram
bakgrundsinformation eller endast att undersöka tjänstens innehåll.
Brief search räknas av Marchionini som en analytisk strategi, men den
skulle nog, enligt oss, lika gärna kunna placeras bland
browsingstrategierna p.g.a. dess enkelhet och klargörande funktion. Med
de andra analytiska strategierna har man ett klart mål med sin sökning
men detta behöver inte alltid vara fallet med brief search. Denna
strategi är i högsta grad tillämpningsbar på sökningar via webben.
På webben behöver man inte endast använda de booleska operatorerna
utan har ofta även möjligheten att använda specialtecken som plus och
minus (som har ungefär samma innebörd som de booleska operatorerna).
Vår undersökning visar att detta helt klart är den vanligaste metoden
att söka information på. Det framkommer av vårt material att
informanterna är spontana när de söker och de flesta söker på en
eller ett fåtal termer med hjälp av specialtecken. Vi ser detta som en
form av för-sökning, men enligt informanterna är inte brief search bara
en form av för-sökning utan det sätt som de vanligen söker på, i alla
fall vissa av dem. Andra använder brief search som en typ av
för-sökning, med syftet att se vad för material som finns inom ämnet,
hur mycket material det finns och för att klargöra syftet. De gör sedan
en mer specifik, "riktig", sökning. Men många använder
alltså vanligen brief search vid "riktiga" sökningar och
använder sig då av specifika söktermer snarare än mer generella
termer. Anledningen till att de använder denna enkla strategi är att de
tycker att den räcker, att frågorna inte kräver mer komplicerade
sökningar. Samtliga informanter använder denna strategi, men syftet
bakom den varierar alltså.
Closed loop
relevance clustering används när man efter en informationssökning finner
att man fått fram många irrelevanta dokument. För att få bort dessa
oanvändbara dokument kombinerar man den tidigare sökfrågan med andra
söktermer med hjälp av NOT-operatorn. Man
fortsätter att göra detta tills man fått fram ett sökresultat som bara
innehåller relevanta dokument. Denna strategi är praktiskt tillämpbar
på webben där man kan välja att antingen använda NOT-operatorn
eller minustecken. På webben söker man inte med hjälp av kontrollerad
vokabulär utan ofta med naturligt språk vilket leder till att det i de flesta fall är svårt att få fram ett sökresultat som bara innehåller
relevanta sökträffar. Denna strategi används väldigt sällan av
bibliotekarierna i vår undersökning och det är endast ett fåtal som
regelbundet använder denna typ av sökning. Istället kan man se att
informanterna använder sig av AND-operatorn eller
plustecken när de vill specificera och begränsa sökningarna. Att man
använder closed loop relevance clustering så sällan kan kanske bero på
det faktum att trots att man vid varje informationssökning via webben
får fram ett stort sökresultat där många av träffarna är irrelevanta
för sökfrågan, så tittar de flesta av bibliotekarierna endast på de
högst rankade träffarna. Detta kan leda till att de anser att det inte
är någon stor mening med denna typ av strategi. Det framkommer i
intervjuerna att trots att informanterna får ett stort sökresultat så finner
de ändå sökträffar som är relevanta, men de säger samtidigt att de
är mer nöjda med sökningen om de får fram få träffar. Det är kanske
lättare att tänka på vad man vet ska återvinnas än vad man inte vill
ha med.
Vid successive
fractions utgår man från informationssökningens bredaste begrepp,
vilket ofta leder till ett stort antal sökträffar. För att få ner
sökresultatet kombinerar man resultatet eller begreppet med andra
söktermer, vilket sker med hjälp av AND-operatorn.
Denna strategi är bra att använda vid vaga och breda
informationsproblem. Även denna strategi är tillämpbar på webben, men
man kan dock inte kombinera sökresultat med nya söktermer. På webben
kan man också välja mellan att använda plustecken eller AND-operatorn.
Av våra informanter är det bara fyra stycken som oftast börjar söka
med denna strategi och två personer nämner att de kan använda strategin
ibland men att det beror på ämnet och frågan. Bibliotekarierna som
använder strategin regelbundet gör det för att de vill se vad de breda
söktermerna ger för resultat och man vill inte ta risken att missa
några bra sökträffar. Efter denna kontroll brukar de därefter smalna
av sökningen om det fortfarande finns behov. En informant nämner att hon
använder sig av breda söktermer när hon vet att det inte finns så
mycket material om ämnet. Trots att webbens sökverktyg ger enormt många
sökträffar så ser vi att det inte är av så stor betydelse för
informanterna eftersom de inser att det är svårt att undvika. Det är
istället sökträffarnas relevans som är av vikt.
Most specific
fact är motsatsen till successive fractions. Vid användning av denna
strategi söker man på termer som man anser vara de mest specifika för
att nå ett önskat resultat. Skulle denna typ av sökning ge upphov till
ett alltför snävt sökresultat breddar man sökningen genom att
kombinera sökordet med det näst mest specifika osv. Man fortsätter att
göra detta tills man är nöjd med sökresultatet. Denna strategi går
också att applicera på webben och det är en strategi som
bibliotekarierna använder ofta. De flesta börjar alltid söka på detta
sätt. Eftersom det oftast finns så mycket information och material om
varje ämne leder detta till att man måste vara så specifik som möjligt
för att få fram just det man är ute efter. De flesta anser att denna
typ av sökning är den mest praktiska att använda på webben. Sedan får
man också komma ihåg att informanterna i de flesta fall använder webben
till konkreta faktafrågor (om de inte är ute efter många webbplatser
som rör kontaktbibliotekariens ämnesområde), vilket oftast leder till
att man då använder specifika söktermer. Fördelen med de två
ovannämnda strategierna är att man hierarkiskt kan arbeta sig uppåt och
nedåt med begreppen för att nå det man vill med sökningen.
(Åter
till början av artikeln)
Browsingstrategierna är
mer informella än de analytiska strategierna eftersom
informationssökaren anpassar sin sökning utifrån den information som
kommer fram under tiden som sökningen utförs. Detta gör att det är
interaktionen mellan informationssökaren och informa-tionssystemet som
styr, dvs. systemets utformning och innehåll påverkar
informationssökarens framgång. Detta leder till att mer tid ägnas åt
att undersöka informationen som kommer fram på skärmen.
Browsingstrategierna är mest effektiva att använda vid
informationsproblem som är vaga och generella, vid ett tvärvetenskapligt
ämne eller när man har som mål att övervaka eller att få överblick
över ämnet och dess ut-veckling. Detta leder till att browsing blir till
hjälp för att klargöra informationsproblem och utöka kunskapen inom
ett ämnesområde. När man undersöker dokument kan man också hitta
andra termer eller besläktade termer som man kan använda när man sedan
går vidare och utvecklar en analytisk sökstrategi. Marchionini anser
att människan hellre "browsar" än utför analytiska sökningar
och att informationssökaren därför är mer benägen att använda
browsingstrategin än de olika analytiska varianterna. Browsingstrategin
blir även en viktig källa till utveckling då informationssökaren kan
få flera uppslag till nya idéer. Detta gör att det ställs krav på
informationssökaren att kunna känna igen relevant information. Man
behöver kunskap om det ämne man söker information om (Marchionini
1995).
Navigationstrategin
innebär att informationssökaren utgår från en viss punkt och därefter
väljer att klicka sig fram via länkar. Denna strategi är förmodligen
mer användbar vid informationssökning på webben än i andra, mer
traditionella system. Hypertext, möjligheten att länka sig från en
punkt till en annan, är ju en av de faktorer som gjort webben så
populär. Hela World Wide Web
bygger på denna princip. Samtliga våra informanter använder
möjligheten att klicka sig framåt via länkar. Det är nog svårt, för
att inte säga omöjligt, att söka information via webben utan att
använda sig av länkar. Tack vare möjligheten att länka sig fram kan
det dock vara lätt att tappa bort den röda tråden och att komma bort
ifrån ämnet.
När man
söker information inom ett ämnesområde kan man samtidigt finna begrepp
och information som man kan ha nytta av i andra sammanhang, kanske inom
ett helt annat ämne. Denna strategi, monitoring, går bra att använda
på webben, särskilt som det är lätt att spara bokmärken/favoriter.
(Om man återkommer till sina bokmärken eller inte verkar dock variera
bland våra informanter.) Monitoring används av ungefär hälften av
våra informanter, mest regelbundet av två av kontaktbibliotekarierna
som sammanställer universitetsbibliotekets ämnesguide och av två
bibliotekarier på stadsdelsbiblioteken varav den ena är
skolbibliotekarie. Det kan ibland vara ett sådant överflöd av
information att det är svårt att tänka på vad som kan vara användbart
i andra sammanhang, men man måste koncentrera sig på vad man är ute
efter för att inte "tappa bort sig". Eftersom "allt" finns
på webben stöter man ofta på information som kan vara användbar inom
andra ämnen, och det kan vara problematiskt att snabbt avgöra om sidan
är värd att spara och om man verkligen kommer att återvända till
denna.
Scanning anses
av Marchionini vara den mest grundläggande browsingstrategin. Strategin
innebär att man systematiskt söker igenom en referenslista eller dylikt
för att se om den information man är ute efter finns med. Man kan dels
ha en linjär taktik, där man systematiskt söker igenom alla
träffar,
och dels en selektiv taktik, där man väljer ut de delar man vill titta
på, t.ex. bara rubrikerna. På webben är det således denna strategi man
använder när man går igenom träfflistan. Den linjära taktiken är
omöjlig att använda eftersom man i många fall får tusentals
sökträffar, och det skulle vara orimligt att gå igenom alla dessa. På
webben är det vanligtvis den selektiva taktiken man använder även om
man här inte kan välja vad man vill titta på eftersom det redan är
förutbestämt. På träfflistan gör man sitt urval utifrån URL,
titel och eventuellt en kort beskrivning av webbplatsen. Detta leder till
att man alltid blir tvungen att använda scanning oavsett om man använder
databaser, bibliotekskataloger eller webben. När informanterna ska göra
ett urval skummar de igenom allt från en sida till fem sidor med
sökresultat. Hur många webbdokument de väljer att gå in och titta på
beror på ämne, den aktuella frågan och tid, men oftast blir det mellan
två och fem träffar. De brukar också, oftast, välja ut de sökträffar
som ligger överst på träfflistan eftersom de anser att ju längre ner
på träfflistan man hamnar desto längre bort från ämnet kommer man. En
del av informanterna anser också att den mesta tiden på webben går åt
till att gå igenom olika webbdokument. Detta gäller framförallt de som
känner sig osäkra och är ovana vid sökningar via webben. Efterhand, ju
mer van man blir, kan man lära sig att analysera och välja ut de
träffar som är relevanta, vilket också är en viktig egenskap om man
snabbt vill få fram information.
Observing
syftar till att man som informationssökare ska lära känna och få en
överblick över olika söksystem. Vid användning av denna strategi är
det viktigt att man är uppmärksam och reflekterar över systemets
användbarhet. Det är således ingen sökstrategi i egentlig mening, men
den hjälper användaren att kunna utföra mer effektiva sökningar och
få kunskap om vilka söktjänster som är bra att använda i vissa
sammanhang. När vi relaterar denna strategi till webben anser vi att den
kan tillämpas när man t.ex. gör några provsökningar för att se vad
söktjänsten innehåller och hur den fungerar eller om man går in och
läser hjälpsidornas information. Denna strategi tycker vi att alla
informanterna har använt sig av i större eller mindre utsträckning och
för olika syften. Till exempel så har alla, åtminstone någon gång,
gått in och läst söktjänsternas hjälpsidor och då har det främst
varit angående sökspråket. De gör dock inte detta regelbundet utan
oftast när de ska gå in och använda en ny söktjänst eller om
sökningar har misslyckats. Det är alltså inte många av informanterna
som går in och gör provsökningar i syfte att se hur söktjänsten
fungerar. Några av informanterna säger emellertid att om de utför
provsökningar är syftet just att lära sig sökverktyget och kontrollera
dess lämplighet.
(Åter
till början av artikeln)
De analytiska strategier
och browsingstrategier som vi har nämnt etablerades i samband med
traditionella sökningar i databaser. Det finns dock olika strategier som
uppkommit i och med webbens intåg och som är till för att underlätta
informationssökningar där. Man kan korta av delar ur webbadressen, URL:en,
för att se om det då går att få tag på mer information om den
aktuella webbsidan. Man kan säga att man till viss del breddar sin
sökning. De flesta av informanterna är medvetna om denna strategi men
det är inte alla som tillämpar den. De brukar antingen korta av URL:en
stegvis eller flera steg på en gång. Ibland lyckas strategin och ibland
inte. De som är medvetna om strategin men inte tillämpar denna uppfattar
att den främst är av intresse när man stöter på en webbsida som inte
är tillgänglig (file not found). De anger som orsak till att de inte går
vidare med strategin att de inte tycker att det är någon idé att
fortsätta att leta på webbplatsen eftersom de ofta inte anser att dessa
webbplatser är av god kvalitet då de inte underhålls, eller så anser
de att de inte har tid. När man söker i en sökmotor har man också
många andra träffar att välja bland vilket kan vara en bidragande orsak
till att man inte använder strategin.
Om man med
säkerhet vet vilken information man är ute efter och vart man troligtvis
kan vända sig för att få tag i informationen kan man vända sig direkt
till källan genom att chansa på webbadressen. I stort sett alla våra
informanter använder denna strategi, särskilt när det gäller företag,
organisationer eller produkter. Några tycker att de ofta lyckas när de
chansar, medan andra inte tycker att detta är någon särskilt
framgångsrik metod. Detta är en relativt snabb strategi om man är
säker på t.ex. ett företagsnamn och har kännedom om toppdomäner.
(Åter
till början av artikeln)
Vi valde i vår
undersökning att titta på två typer av bibliotek eftersom vi ville få
bredd i materialet och undersöka likheter och skillnader. Under
intervjuerna (och i sökjournalerna) har det framkommit att bibliotekarierna på universitetsbiblioteket använder och känner till
många fler söktjänster än vad personalen på stadsdelsbiblioteken
gör. Universitetsbibliotekarierna använder kataloger, sökmotorer,
metatjänster, länklistor och klientbaserade agenter. Men det framkommer
också tydligt att medan vissa är mycket medvetna om vilken typ av
tjänster som finns så har andra inte alls lika stor kunskap. Vad kan
detta bero på? Har universitetsbiblioteket högre krav på sig från
användarna? Finns det fler bland personalen som är intresserade av att
lära sig? Har man mer tid att ägna sig åt just detta? Eller kan det
bero på att dessa bibliotek har olika målgrupper? Förmodligen är det
många faktorer som spelar in. Vi tycker inte att användningen av
sökstrategier skiljer sig så mycket åt mellan biblioteken. Det man kan
se är att bibliotekarierna på stadsdelsbiblioteken använder monitoring
oftare än universitetsbibliotekarierna. Detta tror vi kan bero på att
stadsdelsbiblioteken får frågor inom alla ämnesområden medan
kontaktbibliotekarierna söker information inom mer specifika ämnen och
ämnen som just de är ansvariga för. Bibliotekarierna på
universitetsbiblioteket chansar mer regelbundet på URL:er
medan de andra informanterna i större utsträckning använder sig av
länklistor för att komma till dessa källor. Nästan alla, oavsett
bibliotek, känner sig osäkra på webbsökningar och de flesta använder
sig av enkel sökning, ett fåtal termer och ett enkelt sökspråk.
De flesta gör
om sökningen om de inte får relevanta träffar högt upp på
resultatlistan. De antar väldigt ofta att det måste finnas något inom
detta ämne (annars hade de inte vänt sig till webben alls). De flesta av
våra informanter brukar också i första hand göra om sökningen inom
samma söktjänst och byta ut söktermer om de inte får "bra"
träffar, snarare än att gå till en annan söktjänst. Men de "browsar"
ändå först igenom sökträffarna (scanning) och ser om de kan finna något
relevant. Detta beror enligt informanterna på att de sällan har tid att
gå till flera olika söktjänster. Men det kan till viss del också bero
på att de känner sig osäkra på andra söktjänster än sin favorit,
något som nästan alla har och som nästan alla tar till i första hand.
(Åter
till början av artikeln)
I den undersökning
Gudrún Thórsteinsdóttir och Frances Hultgren (1999) genomfört framkom
vad bibliotekarierna ansåg om webben. Det positiva ansåg de vara att det
går att hitta specifik information och att tekniken har effektiviserat
biblioteksrutinerna och kommunikationsmöjligheterna. Men det krävs
mycket träning och tid till träning för att kunna hitta guldkorn. Det
är ett problem att det inte finns någon indexering som utförs på
central nivå och att det finns för mycket störande reklam. Vår
undersökning bekräftar dessa slutsatser. De största problemen är
tydliga: brist på kvalitet i såväl sökverktygens återvinning som i
källmaterialet, samt webbens enorma storlek. Man måste ständigt sålla
och göra ett urval. Få av våra informanter var imponerade av kvaliteten
på de träffar de fick. De anser att webben innehåller mycket irrelevant
material, "skräp". Detta är hela tiden ett återkommande
problem för bibliotekarierna. Bibliotekarieyrket handlar till stor del
om att erbjuda kvalitetsmaterial till användarna och med webbens intåg
har mycket av denna kontroll försvunnit. Många känner sig maktlösa av
att inte kunna erbjuda kvalitetsgranskade källor. De tvingas själva
snabbt granska de dokument de får fram och kan inte längre lita på att
någon annan gjort detta.
Webbens brist på struktur
och organisering är också ett stort problem. "Detta är mycket
frustrerande för bibliotekarier som är vana vid struktur och
ordning", säger en informant. Ett annat problem är webbens
instabilitet. Informanterna tycker också att det är besvärligt att
söktjänster har olika sökspråk och de anser att sökmotorernas
databaser är för stora vilket gör att man får alltför många
träffar. De undrar varför det måste finnas så många olika
söktjänster. Svårigheten med att söka på webben anser de till stor
del beror på att de har för dåliga kunskaper om sökningar via webben
och att det är svårt att begränsa sökningarna. De flesta säger att
Internet har lett till en annan typ av stress eftersom det nu går att få
tag i "allt". Kan det vara dessa åsikter som påverkar
bibliotekariernas användning av webben? Om man anser att ett
referensverktyg inte håller ett visst kvalitetsmått som man är van vid
så leder det kanske till att man inte återvänder till det verktyget så
ofta.
Informanterna tycker dock
att webben har öppnat nya möjligheter för referensarbetet och att detta
har lett till att bibliotekets resurser har ökat så att man inte längre
är lika begränsad till bibliotekets egna samlingar. Internet och webben
har förenklat vissa rutiner eftersom man snabbt kan få tag i både
material och personer. Bibliotekarierna tycker att det passar att söka
efter aktuell information, samt specifika och ovanliga ämnen via webben.
Många av informanterna tror att bibliotek och bibliotekarier kommer att
medverka i struktureringen av Internet bl.a. genom sina hemsidor där man
presenterar olika webbplatser och sökingångar.
(Åter
till början av artikeln)
Undersökningen har visat
att de flesta av de bibliotekarier vi har intervjuat känner till olika
sökverktyg och sökspråk men ändå känner sig osäkra och inte
använder något särskilt komplicerat sökspråk eller varierar sin
användning av söktjänster. De flesta använder enkel sökning, ett
fåtal söktermer och ett enkelt sökspråk och de utnyttjar inte
sökverktygens möjligheter på ett sätt som de skulle kunna göra. Vi
har kommit fram till att de strategier som används i traditionella
databaser i de flesta fall kan, med en viss modifikation, användas även
på webben. Undersökningen har också visat att i stort sett alla
sökstrategier – pearl growing, interactive scanning, closed
loop relevance clustering, successive fractions, most specific fact, brief
search, scanning, observing, navigation och monitoring – används
av bibliotekarierna i varierande utsträckning. Strategierna används
oftast parallellt med varandra och de mest använda strategierna är most
specific fact, brief search, scanning och navigation.
Vi har funnit att
bibliotekarierna anser att webben framför allt är ett komplement till de
traditionella källorna och att användandet kommer att öka i framtiden.
De största problemen med webben är dess brist på kvalitet, dess storlek
och dess ostrukturerade miljö. Svårigheter med att söka på webben
anser bibliotekarierna till stor del bero på att de har för dåliga
kunskaper om sökningar på webben och att det är svårt att begränsa
sökningarna, vilket leder till att de får alltför många sökträffar.
Det positiva med webben och webbsökningar är att det har öppnat nya
möjligheter för referensarbetet, har ökat bibliotekens resurser och
förenklat vissa rutiner. Webben passar enligt bibliotekarierna till
sökningar efter specifika och ovanliga ämnen och aktuell information.
Vi vill inte påstå att
vår grupp på 14 bibliotekarier är representativ eller att man kan dra
generella slutsatser av en undersökning i denna skala, men kanske kan
undersökningen säga något om bibliotekarier som informationssökare på
webben och inspirera till nya undersökningar.
(Åter till
början av artikeln)
Elin Andersson och
Cecilia Berglund avslutade sina studier i biblioteks- och
informationsvetenskap vid Institutionen Bibibliotekshögskolan, Högskolan
i Borås, i maj 2000. Denna artikel utgör en omarbetad version av
magisteruppsatsen "Informationssökning via webben – en
undersökning av bibliotekariers informationssökning och sökstrategier
via World Wide Web".
Elin Andersson studerar nu media- och kommunikationsvetenskap vid
Stockholms universitet och Cecilia Berglund är amanuens vid Högskolan i
Borås.
(Åter till
början av artikeln)
Noter
1 Mölndals
stadsbibliotek. Länkkatalogen. Tillgänglig från: http://www.molndal.se/bibl/
(Åter till texten)
2 Lånecentralen
i Malmö. NILS – Nätbaserad
Information, Litteratur, Service. Tillgänglig från: http.//msb2.malmo.se/nils/
(Åter till texten)
(Åter till
början av artikeln)
Referenser
Muntliga källor
Intervjuer med 14
bibliotekarier under våren 2000.
Icke publicerade källor
Sökjournaler ifyllda av
bibliotekarier under våren 2000.
Publicerade källor
Basu, Geetali (1995):
Using Internet for Reference: myths versus realities. Computers in
Libraries, vol. 15, no. 2, s.38–40.
Diaz, Karen R. (1997):
Introduction: doing reference ‘off the shelf’. I: Diaz, Karen R., ed.
Reference Sources on the Internet: off the shelf and onto the Web. New
York: Ha-worth Press, s. 1–3.
Ellis, David (1993):
Modeling the Information-Seeking Patterns of Researchers: a grounded
theory approach. The Library Quartely, vol. 63, no. 4, s. 469–486.
Hsieh-Yee, Ingrid (1993):
Effects of Search Experience and Subject Knowledge on the Search Tactics
of Novice and Experienced Searchers. Journal of the American Society for
Information Science, vol. 44, no. 3, s. 161–174.
Källgren, Bengt (1997):
Folkbibliotekarien och den nya tekniken. Modern teknik – moderna
medier: biblioteken i IT-samhället. Lund: Bibliotekstjänst, s. 13–27.
Marchionini, Gary (1995):
Information Seeking in Electronic Environments. (Cambridge Series on
Human-Computer Interaction). Cambridge: Cambridge University Press.
Pollock, Annbel & Hockley, Andrew (1997): What’s Wrong with Internet Sear-ching.
D-Lib Magazine, vol. 3, March.
http://www.dlib.org/dlib/march97/bt/03pollock.html
(Kontrollerad 2000-01-27).
Ring, Daniel F. (1996):
The Librarian as a ‘Bookman’. Public Libraries, vol. 35, Jan/Feb, s.
60–63.
Santa Vicca, Edmund F.
(1994): The Internet as a Reference and Research Tool: a model for
educators. I: Kinder, Robin, ed. Librarians on the Internet: impact on
reference services. New York: Haworth Press, s. 225–236.
Summit, Roger (1997):
Traditional Services and/or the Internet. Tidskrift för dokumentation,
vol. 52, no. 1/2, s. 25–33.
Thórsteinsdóttir, Gudrún & Hultgren, Frances (1999): Referensservice: villkor och
förändring. Svensk biblioteksforskning, no. 2, s. 45–89.
(Åter till
början av artikeln)
© Elin Andersson & Cecilia
Berglund 2001
Åter
till Human IT 1/2001
|