ITH - Centrum för studier av IT ur ett
humanvetenskapligt perspektiv
vid Högskolan i Borås
7:2
[Artiklarna är sparade som pdf-filer]
- Ledare [Editorial]
- Anna Gunder
Harry Ludens
Harry Potter
and the Philosopher's Stone as a Novel and Computer
Game
- Rune Dalgaard
Scholarly Collections on
the Web
Media
Reconfigurations at Play
- Frans Mäyrä & Tere Vadén
Ethics of Living
Technology
Design Principles
for Proactive Home Environments
- Veronica Johansson
Elektroniska dokument i
informationspolitisk belysning
En fråga om makt, kontroll
och förhandlingar
[Electronic Documents Viewed from an Information Policy
Perspective: A Question of Power, Control, and Negotiations]
- Olof Sundin
Användarundervisning
inför informationssökning i yrkeslivet
En
kunskapsöversikt
[User Education for Information Seeking in Working Life]
- Torgil Persson
Recension
Larsson, Göran,
Från klassrum till cyberspace: Att undervisa på distans.
[Book Review]
Under åren som gått har vi haft förmånen
att i Human IT samla ett antal artiklar som visar hur
man utnyttjar digitala tekniker för att besvara viktiga frågor
inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi har även presenterat
studier som speglar olika sätt att analysera det framväxande
datorberoende samhället och dess kulturer. Dessa båda
angreppssätt illustrerades av de två inbjudna föreläsarna på
årets gemensamma konferens för The Association for
Computers in the Humanities och The Association for
Literary and Linguistic Computing (ALLC/ACH 2004) som gick
av stapeln i Göteborg i juni. Inledningsvis talade John
Nerbonne medryckande om ett antal projekt han varit involverad
i vid universitetet i Groningen, Nederländerna. Bland dessa
finns arbeten som utnyttjar stora datamängder för att
kartlägga dialekter och språkliga varianter. Han poängterade
även med viss provokation att det han ser som uppgiften inom
humanities computing är att undersöka ”traditionella
humanistiska problem” med hjälp av de verktyg som datorer
erbjuder oss, framför allt genom att låta oss studera stora
mängder data genom olika former av data mining. Enligt
Nerbonne har forskare inom humanities computing varit alltför
fascinerade av smarta tekniska lösningar och alltför lite
intresserade av att producera faktiska svar.
I konferensens avslutande föreläsning
reflekterade Espen Aarseth över de verktyg som traditionella
(huvudsakligen humanistiska) discipliner erbjuder för att
studera de kulturella produkter som skapas med hjälp av
datorer, framför allt med fokus på spel i virtuella miljöer.
Trots att hans intressen inte överensstämmer med Nerbonnes
agenda för humanities computing antydde Aarseth emellertid en
väg mot att producera ”svar” eller produkter genom ett
samarbete mellan speltillverkare och forskare kring open
source-spel som kan användas för att utforska nya
spelidéer, till gagn för ett stort antal varande och blivande
spelkonstruktörer, inte minst på de universitets- och
högskoleutbildningar som dyker upp i rask fart.
Mellan dessa två föreläsningar låg en
stor mängd presentationer av projekt och teknikutveckling som
berör digitala arkiv, vetenskapliga utgåvor, TEI och XML,
e-learning, lingvistik, datorspel och, inte minst,
konferensens tema flerspråklighet och mångkulturalism.1
Inflätat i detta var naturligtvis även en stor mängd
spännande diskussioner och möten. Inte minst hettade det till
när Julia Flanders, Paul Caton och Allen Renear tog sig an mer
teoretiska aspekter på uppmärkningsspråk och i svaromål med
varandras tidigare anföranden i artiklar och vid konferenser
diskuterade bland annat den uppmärkta textens teoretiska
status, uppmärkningens möjlighet att fånga fysiska dimensioner
i källdokumentet och vilken framtid OHCO-modellen (Ordered
Hierarchy of Content Objects) för uppmärkt text har.
I föreliggande såväl omfångs- som
innehållsrika nummer av Human IT presenterar vi
artiklar av ett antal nordiska forskare från olika
discipliner. Först ut är Anna Gunder, Uppsala
universitet, som i ”Harry Ludens” publicerar det avslutande
kapitlet i sin sammanläggningsavhandling Hyperworks: On
Digital Literature and Computer Games (för tidigare
uppsatser se HIT 3/99 och 2-3/01). Titeln Harry Ludens
anspelar på hur romanen Harry Potter och de vises sten
inspirerat till nya verk i form av film och datorspel.
Artikeln är en studie av hur mediestrukturen i roman och spel
på olika vis för fram narrativa och ludiska strukturer för att
undersöka hur romanen används i konstruktionen av spelet.
Analysen utförs mot bakgrund av de teoretiska och metodiska
verktyg som Gunder har lagt fram i ovan nämnda tidigare
Human IT-artiklar.
Rune Dalgaard, verksam vid
Institut for Informations- og Medievidenskab, Aarhus
universitet, presenterar en medieteoretisk studie av Internets
funktion som hypertextarkiv för vetenskaplig publicering.
Dalgaard framhåller de förändringar i våra kunskapssystem som
utnyttjandet av ett nytt medium för med sig och belyser med
två exempel hur likheter och skillnader ter sig mellan tryckta
och elektroniska medier.
Frans Mäyrä och Tere
Vadén, Hypermedia Laboratory vid Tampere universitet,
förflyttar oss från texter till frågor som väcks av införandet
av proaktiv teknik i våra hem. Med utgångspunkt i två
användargrupper – ”early adopters” och äldre –
diskuterar de etiska hänsynstaganden som tekniken aktualiserar
och föreslår två designprinciper: användaranpassning/-kontroll
och konsekvens. Avslutningsvis exemplifierar de hur en
proaktiv utopi kan tänkas se ut, vilket görs utifrån
SF-författaren Iain M. Banks romaner om The Culture.
Därpå följande två artiklar är författade
inom programmet Bibliotek, IKT och
lärande (BIKT) vid Högskolan i Borås. Olof Sundins
artikel ”Användarundervisning inför
informationssökning i yrkeslivet” är tillkommen inom
projektet ”Informationssökning i
övergången från utbildnings- till
yrkespraktik” och utgör en gedigen
kritisk genomgång av forskning inom områdena
användarstudier och användarundervisning.
Utifrån ett särskilt intresse för yrkesidentiteter och
professionssträvanden närmar sig Sundin framför allt forskning som
berör de två yrkesgrupperna bibliotekarier och sjuksköterskor.
Särskilt fokus ligger på informationssökning
och användarundervisning som sker i eller med hjälp av
elektroniska informationssystem. Kunskapsöversikten utmynnar i
ett antal forskningsfrågor som undersöks inom BIKT-projektet.
Inom projektet ”Förutsättningar för
lärande: märkning av elektroniska dokument” har Veronica
Johansson skrivit ”Elektroniska
dokument i informationspolitisk belysning”. Även denna
artikel har en genomgång av litteratur som ringar in det
hittills tämligen outforskade område som rör
studier av informationspolitiska konsekvenser av olika
textstrategier i digitala miljöer. Bland andra
har ovan nämnda Allen Renear visat hur ideologier kan
urskiljas i olika angreppssätt till uppmärkningsspråk, men
Johanssons översikt vidgar perspektiven vad gäller såväl
politiska konsekvenser som former av märkning.
Slutligen innehåller Human IT
denna gång en bokrecension: Torgil Persson reflekterar över
distansundervisning i anslutning till Göran Larssons nyutkomna
bok Från klassrum till cyberspace.
Nästa nummer av HIT, 7:3, utkommer
under hösten och har artificiell intelligens som tema. Vi
välkomnar bidrag till volym 8, såväl till den granskade som
till den öppna sektionen. Glöm inte heller att anmäla dig till
vår e-postlista för att få information om nya nummer och call
for papers. Detta görs enklast genom att skicka ett e-brev
till redaktionen, <human.it@hb.se>.
Borås i juli 2004
Helena Francke
