Human IT - tidskrift för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv

Hem
Aktuellt nummer
Arkiv
Om tidskriften
E-postlista
Författar- instruktioner
Sök
English

----

ITH
Högskolan i Borås
Andra tidskrifter
Besöksstatistik

ITH - Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv
vid Högskolan i Borås

4/2002

Digitala dimensioner I

[Artiklarna i detta nummer är sparade som pdf-filer]

avdelningslinje

Ledare

Det föreliggande numret av Human IT är till större delen ett konferensnummer. I januari i år samlades en grupp svenska forskare i Uppsala för att delta i en nystartad konferens som arrangörerna inom projektet »IT, berättandet och det litterära systemet« valt att kalla Digitala dimensioner I.1 Initiativet var ett av flera under senare tid som syftar till att knyta kontakter mellan de i landet som är intresserade av det område som vi, med Patrik Svenssons ord, kan kalla för humaniora och informationsteknik, men som ofta även utvidgas till att inkludera angränsande områden inom konstnärlig verksamhet, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Eftersom konferensen ligger mycket nära det som kan betraktas som en av kärnverksamheterna inom Human IT, så är vi glada över att här kunna presentera ett axplock av de spännande presentationer som gjordes under konferensen. Det innebär samtidigt att artiklarna inte har genomgått formellt granskningsförfarande, men däremot utgjort underlag för diskussion och kommentarer under konferensen.

Den inledande artikeln är inte hämtad från konferensen, även om författaren, Patrik Svensson, deltog. Artikeln är emellertid en utmärkt inledning till det område som behandlades. Svensson utgår ifrån den verksamhet för vilken han är föreståndare, nämligen HUMlab vid Umeå universitet (vars verksamhet också beskrivs separat i detta nummer). De som besökt HUMlab vet att labbet utgör en spännande mötesplats för alla som är intresserade av att utnyttja datorer på nyskapande sätt eller att kritiskt studera de kulturer som datorerna ger upphov till. HUMlab fungerar också som inkörsport till området för många studenter. Artikeln tar sitt avstamp i en uppmaning till vidgad samverkan mellan forskare från olika fält med utgångspunkt i att informationsteknik utgör ett utmärkt gemensamt intresseområde för att överbrygga gapet mellan C.P. Snows två kulturer. Den slutar om inte i, så åtminstone på väg mot, ett manifest för forskarsamarbete kring humaniora och informationsteknik. På vägen dit delar Svensson med sig av sina erfarenheter från de verksamheter som finns både inom Norden och i världen utanför, för att på ett underhållande och engagerande vis driva sin tes.

De övriga tre artikelförfattarna i detta nummer återfanns bland de inbjudna föredragarna under konferensen och har vidarearbetat sina papers för Human IT. Anna-Malin Karlsson utvecklar funderingar som uppkommit i samband med hennes avhandlingsarbete om skriftbruket på personliga hemsidor, Skriftbruk i förändring: en semiotisk studie av den personliga hemsidan (Almqvist & Wiksell, 2002). Med fokus framför allt på genrebegreppet, men även med en titt på de inom IKT-forskningen vanliga termerna hypertext/-media, ergodisk, cyborg och avatar, granskar hon kritiskt de möjligheter som begreppen ger oss att förstå och förklara våra forskningsobjekt/-processer, samt funderar kring hur begreppen i vissa fall snarare orsakar problem. Dessa hinder kan uppstå ur en vilja, som ibland nästan blir ett tvång, att utnyttja modeord som genre, diskurs och nätverk, trots att de har sitt ursprung i en forskningstradition eller -praktik som inte överensstämmer med den egna. I samband med detta ger Karlsson en god översikt över samtida förståelser av genrebegreppet inom lingvistik och illustrerar de tillkortakommanden som gjorde att hon undvek att använda genre som ett analytiskt begrepp i sin avhandling.

Mats Dahlström pekar i sitt bidrag ut två vägar för materialbibliografin att ta i framtiden. Antingen väljer man att även i fortsättningen koncentrera sig uteslutande på handskrifter och tryckta böcker, eller så utnyttjar man de metoder och begrepp som utvecklats inom bibliografin för att applicera dem på dokument i digitala miljöer och därmed också utmana och vidareutveckla bibliografins verktyg. Dahlström tittar närmare på några av de grundläggande begreppen inom bibliografin – text, verk och dokument, med tonvikt vid det senare – och kartlägger den spännvidd de har inom materialbibliografin och närliggande ämnen, samt resonerar kring bibliografins möjliga tillämpning som analysmetod i studiet av nya medier.

Jonas Carlquist fortsätter i sin artikel en diskussion kring berättande i datorspel som han inlett i tidigare nummer av Human IT. Här ligger fokus framför allt på hur tiden hanteras i datorspelen och Carlquist utnyttjar Gérard Genettes narratologiska begrepp för att visa på likheter mellan hur berättelsen skapas i datorspel och i traditionella berättande medier. Berättelsen avtecknas härvid genom ett samspel mellan användaren och en osynlig »författare«, varvid användaren måste utnyttja sin ludiska kompetens, sin kunskap och erfarenhet av hur spel är uppbyggda, för att ta sig fram till slutet, till berättelsens epifani.

Ett syfte med konferensen var också att ge en överblick över det växande antal utbildnings- och forskningsmiljöer i Sverige som är engagerade i studier av kulturens datorisering. Under konferensen gavs därför ett antal presentationer av företrädare från dessa miljöer. Bland dessa fanns, förutom Human IT, den arrangerande verksamheten »IT, berättandet och det litterära systemet« (vid Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala universitet), HUMlab (Umeå universitet), Institutionen för Arbetsvetenskap, medieteknik och humaniora vid Blekinge Tekniska Högskola, forskning kring digitalisering vid Karlstad universitet, Institutionen Konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö Högskola, samt Hypermediastudier vid Högskolan i Skövde. De tre först nämnda får en kort beskrivning i slutet av detta nummer. 

Det är tydligt när man betraktar initiativen vid svenska universitet och högskolor att det finns ett intresse för denna typ av verksamhet från lärosätenas sida, men att man också i flera av de mer omfattande projekten har fått betydande bidrag från olika fonder och stiftelser, både till personal och till utrustning. På många ställen är intresset utspritt mellan enstaka individer och små grupper vid olika institutioner, något som i sig ofta utgör en grogrund för samarbete över disciplingränserna. Intresset är också stort inom och utom landet för samarbete och erfarenhetsutbyte. Det är vår förhoppning att Human IT även fortsättningsvis kommer att fungera som ett forum för detta samtal.

Borås i oktober 2003
Helena Francke

1. Projektet »IT, berättandet och det litterära systemet« drivs vid Avdelningen för litteratursociologi, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Mer information kring konferensen finns på dess webbplats, <http://www.littvet.uu.se/lsoc/itlit/digitaladimensioner.htm>. [Åter till texten]

Högskolan i Borås
Human IT / ITH
501 90 Borås
Tfn. 033-16 43 20 (redaktör)
Fax. 033-16 40 05
E-post. human.it@hb.se
ISSN (tryckt version) 1402-1501
ISSN (elektronisk version) 1402-150X

Senast uppdaterad: 2003-12-12
Helena Francke
University College of Borås
Human IT / ITH
SE-501 90 Borås, Sweden
Phone. +46 33 16 43 20 (editor)
Fax. +46 33 16 40 05
E-mail. human.it@hb.se
ISSN (print) 1402-1501
ISSN (elektronic) 1402-150X