Utgiven av  ITH:
Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv,
Institutionen Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

Nr 4 - 1998

TEMA: IT och pedagogik

Redaktör: Maria Rooth

Gästredaktör: Anette Eliasson

ISSN: 1402-151X
ISSN (print): 1402-1501

Innehåll:

Ledare

Birgitta Qvarsell
Ny värld, nya barn, nya arenor? Om barnen, pedagogiken och IT

Jörgen Lindh
Ett paradigmskifte i skolan?

Gunilla Jedeskog
Lärare och IT

Lars-Erik Nilsson och Stefan Pålsson
Digital kompetens: En utmaning för dagens skola och ett krav i morgondagens samhälle

AnnBritt Enochsson
Informationssökning på Internet

Martin Stigmar
Internet och metakognition - en forskningsansats

Kerstin Grundén och Agneta Ranerup
Implementation of CSCW in the Swedish social insurance board

Per-Olof Ågren
Om kritiken mot virtualisering

Ledare

Kära läsare,

Härmed presenteras det första temanumret av Human IT, där vi samlat ariklar kring temat "IT och pedagogik". Vi har fått utmärkt hjälp av vår gästredaktör Anette Eliasson som är verksam vid Institutionen Bibliotekshögskolan, högskolan i Borås. Nedan följer hennes presentation av innehållet i detta temanummer av Human IT.

Nästa års utgivning kommer att bestå av fyra temanummer och vi börjar i nummer 1/1999 med "Litteraturens aktörer följt av "Kognitiva aspekter" i nummer 2/1999. Vi tar gärna emot bidrag kring dessa teman, även debattinlägg och svar på artiklar i föreliggande eller tidigare nummer välkomnas.

Med önskan om ett gott nytt år!

Borås i december 1998,
Maria Rooth

Temat i detta nummer är "IT och Pedagogik", av naturliga skäl kretsar frågorna i de olika artiklarna mycket kring barn och unga i skolmiljö. I skolan sker den formella undervisningen och det är forskning kring informationsteknikens position i skolorna och betydelse för lärandemiljön som framförallt fokuseras av forskare ifrån olika vetenskapliga traditioner. Det informella lärandet som vi vet att barn och unga i hög grad tillägnar sig på fritiden har inte blivit utsatt för samma granskning av forskarvärlden, även om det finns lysande undantag.

I detta, 1998 års sista nummer, presenteras både forskningsresultat, forskningsansatser samt erfarenheter från skolvärlden.

Birgitta Qvarsell, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, inleder temanumret med artikeln Ny värld, nya barn, nya arenor? Om barnen, pedagogiken och IT. Författaren diskuterar viken betydelse sociala och tekniska förändringar har för barns villkor för kommunikation och lärande, samt anger en forskningsansats för hur detta kan studeras.

Jörgen Lindh, fil. dr i informatik och lektor vid högskolorna i Halmstad och Jönköping fortsätter med artikeln Ett paradigmskifte i skolan? Lindh utgår från många års forskning av hur datorn används i undervisningen och artikeln undersöker hur satsningen på informationsteknik i skolan utvecklats sedan början av 80-talet och vad detta innebär för undervisningen i skolan.

Gunilla Jedeskog, fil. lic. i pedagogik och lektor vid Linköpings universitet, utgår från sina studier av datorn som pedagogiskt hjälpmede i skolan och diskuterar i artikeln Lärare och IT, lärares olika sätt att förhålla sig till informationstekniken i skolan.

Lars-Erik Nilsson, utvecklingsledare, och Stefan Pålsson, IT-utvecklare, båda vid Centrum för kompetensutvecklign, Högskolan i Kristianstad, ger en gedigen översikt över informationsteknikens utveckling och betydelse för samhällets förändring samt beskriver vilka kunskaper som dagens barn och unga behöver behärska, i artikeln Digital kompetens: En utmaning för dagens skola och ett krav i morgondagens samhälle.

Ann-Britt Enochsson, doktorand i pedagogik vid universiteten i Göteborg och Karlstad, presenterar resultatet av en förstudie i artikeln Informationssökning på Internet, om hur barn i 10-12-årsåldern tänker när de söker information på Internet och hur de bedömer informationen de hittar.

Martin Stigmar, doktorand i pedagogik vid Högskolan i Växjö, avslutar artikelserien om IT och pedagogik, med en beskrivning av ett forskningsupplägg. Med artikeln Internet och Metakognition - en forskningsansats, beskrivs hur användning av Internet och metakognitiva övningar kan kombineras för att se om kvaliteten i undervisning och lärande ökar i en gymnasieklass. Som instrument för bedömning av kvaliteten i lärandet används SOLO-taxonomin.

Som avslutning följer ytterligare två artiklar som dock ligger utanför vårt tema.

Kerstin Grundén, forskare i informatik vid Vårdhögskolan i Bors och Agneta Ranerup, forskare i informatik vid Göteborgs universitet, beskriver vilka effekter avseende effektivitet och kvalitet som implementation av CSCW innebär på lokal och regional nivå inom centraliserade och hierarkiska organisationer. Artikeln heter Implementation of CSCW in the Swedish social insurance board.

Per-Olof Ågren, fil. lic. i informatik vid Umeå universitet, låter ett antal röster som är explicit kritiska till virutalisering komma till tals i artikeln Om kritiken mot virtualisering. Här lygter Ågren fram kritik som tydliggör såväl vad som kan utgöra problem med virtualisering som varför virtualisering bör ses som ett problem.

Jag önskar Er en riktigt god läsning.

Borås december 1998,
Anette Eliasson

(Åter till innehållsförteckningen)

Åter till: