Utgiven av  ITH:
Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv,
Institutionen Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

Nr 4 - 1999

Redaktör: Maria Rooth

ISSN: 1402-151X
ISSN (print): 1402-1501

Innehåll:

Ledare

Peter Almerud
Elektronisk publicering och distribution
- nya vägar för boken

Gunilla Jonsson
"I have a dream..."

Jan Hagerlid
E-dokument i katalogen?
- inte en principfråga

Sten Hedberg
Dublin Core i Sverige
- en minsta gemensam nämnare eller...?

Yvonne Hultman Özek
Elektronisk publicering
- doktorsavhandlingar, obefogad oro?

Helle Vinbæck Stenholt
Elektronisk informationsformidling og forskningspublicering

Peter Linde
Var ligger Literien?
- Kartläggning av ett projekt i vardande

Ulf Kronman och John Parnefjord
Resource Description Framework
- Metadata för Internet

Per-Olof Ågren
Mervärdet av virtuella gemenskaper
- socialt kapital

Ledare

Bästa läsare

Jag tackade givetvis genast ja till uppdraget som gästredaktör för ett temanummer om elektronisk publicering vid universitet och högskolor. Det har, precis som jag förväntade mig, varit ett stimulerande och roligt arbete. Enda problemet blev att göra ett bra urval. Jag har försökt belysa de viktigaste frågeställningarna som kom i fokus under år 1999. Jag hoppas att du, bästa läsare, blir minst lika nöjd som jag med artiklarna.

Peter Almerud ser i sin nulägesbeskrivning många spännande utvecklings-möjligheter för elektronisk publicering. Tyngdpunkten i hans artikel ligger dock på de många svagheter och problem som fortfarande finns. Han menar att biblioteken inte lärt sig hantera texter på Internet och att dessa inte ges samma status som de tryckta texterna.

Ska vi lägga in poster till elektroniska dokument i våra bibliotekskataloger? I diskussionslistan BIBLIST och i andra medier har det under året pågått en livlig diskussion. Hur ska våra användare få en överblick över all relevant information som finns på Internet? Är lösningen e-dokument i bibliotekskatalogen eller ej? Gunilla Jonsson och Jan Hagerlid ställer samma fråga men ger olika svar. Gunilla hoppas i "I have a dream" på lösningar ur det nationella perspektivet. Jan ser andra vägar ur det lokala forskningsbibliotekets perspektiv.

Hur ska vi på bästa sätt använda metadata för att användarna ska få så relevanta svar som möjligt på sina sökfrågor? Dublin Core, som är ett metadataformat, kan kanske hjälpa till. I Sten Hedbergs artikel får vi både tillbakablickar och framtidsförhoppningar för användningen av metadata. Vi får också hänvisningar till användbara verktyg och till de tre projekt i Sverige som använder Dublin Core. Även Sten berör problemet med e-dokumentens vara eller icke vara i bibliotekskatalogerna. Morgondagens LIBRIS websök kan komma att innehålla två databaser – dagens motsvarighet till LIBRIS och dagens motsvarighet till SVESÖK. När det gäller den praktiska användningen av Dublin Core tror jag att vi med Sten Hedbergs katalogiseringsregler för de 15 fälten som utgångspunkt och stöd måste hitta fram till en förenklad version, en minsta gemensam nämnare med färre fält, för att komma igång med arbetet. Vi måste också bestämma oss för vilka elektroniska dokument som skall förses med Dublin Core. Vi har en spännande diskussion och mycket arbete framför oss.

Lokala projekt om elektronisk publicering leder glädjande ofta till samarbetsprojekt i större skala. I lyckliga fall kan de resultera i såväl nationellt som internationellt samarbete. De tre exempel på lokala projekt jag valt behandlar så vitt skilda ting som upphovsrätt, tekniska förutsättningar för elektronisk publicering och projektansökningsförfarande.

Flera universitet och högskolor har startat eller planerar att börja med elektronisk fulltextpublicering av doktorsavhandlingar. Det största problemet är utan tvekan de upphovsrättsliga frågor som måste lösas. Peter Almerud skriver om den digitala upphovsrätten att det råder "osäkerhet kring ramar och brist på spelregler". I detta instämmer vi alla. Självklart ställs problemen på sin spets när det gäller sammanläggningsavhandlingar. Yvonne Hultman Özek beskriver de upphovs-rättsliga problem hon möter i sitt projekt om elektronisk publicering av doktorsavhandlingar vid Lunds universitetsbibliotek. Hon efterlyser standardavtal för att underlätta kontakterna med förlagen.

Sedan Yvonne lämnat in sin artikel har det tillsatts en arbetsgrupp där Yvonne tillsammans med undertecknad och representanter för andra universitetsbibliotek skall utarbeta förslag till två typer av avtal. Det ena skall reglera förhållandet mellan författaren och universitetet. Det andra är ett avtal mellan förlagen och universitetet som gäller återpubliceringsrätten. Om våra uppdragsgivare och juridisk expertis godkänner förslagen hoppas vi att dessa avtal ska vara till hjälp för de av landets universitet och högskolor som står i begrepp att starta verksamhet med elektronisk fulltextpublicering.

Handelshögskolans bibliotek i Århus var mycket tidigt klara med ett väl genomarbetat datorstöd för elektronisk publicering och registrering av forskningsdokumentation. Helle Vinbaeck Stenholt presenterar i sin artikel alla ingående delar i systemet såsom webbformulär för registrering, databasen, länkningen till poster i deras lokala bibliotekskatalog mm. Kort sagt presenteras hela systemarkitekturen. Systemet har varit i drift i mindre än två år och de har redan planer på vidareutveckling. Detta är ett lokalt projekt som utvecklats med stöd av DEF (Danmarks Elektroniska Forskningsbibliotek). Helle skriver att erfarenheter av projektmodellen kan "udbredes til store deler af den danska forskningsbiblioteksverden". Jag tycker det är en alltför blygsam förhoppning. Deras erfarenheter kommer att vara till stor hjälp för andra liknande projekt även utanför Danmark. En av de viktigaste förutsättningarna för elektronisk publicering är ett väl fungerande IT-stöd både för oss som arbetar i projekten och för våra forskare som ska förse oss med forskningsinformationen.

Lokala projekt kan också resultera i EU-projekt. Läs Peter Lindes krönika om hur man går tillväga för att komma över EU-miljoner. Det är en mycket trevlig läsning även om man inte kan undvika att bli lite avundsjuk.

Till min stora glädje kan vi erbjuda ytterligare en artikel. Det är Ulf Kronman och John Parnefjord som under rubriken "Resource Description Framework- Metadata för Internet" ger oss en sammanfattning av en kommande BIBSAM - rapport. För er som undrat över sambanden mellan XML, Dublin Core och RDF finns här en utmärkt pedagogisk genomgång av såväl struktur som syntax och semantik. Författarna är entusiastiska inför de möjligheter RDF erbjuder men påpekar samtidigt att det idag inte finns tillräckligt stöd för en konkret användning. De antar att det dröjer ett till två år innan program för produktion och användning av RDF är klara. Jag ber dock att få citera deras uppmaning "För den som idag avser att skapa egna metadatasystem är det dock rekommendabelt att så snart som möjligt börja använda sig av RDF".

Kära läsare!

Här är nu äntligen nummer 4/99 av Human IT. Vi ber om ursäkt för vår försenade utgivning och hoppas att ni kan ha överseende med detta.

Vår utmärkta gästredaktör Carin Björklund, Göteborgs universitet, har ovan presenterat de artiklar som ingår i föreliggande temanummer. Utöver dessa artiklar medverkar även Per-Olof Ågren med "Mervärdet av virtuella gemenskaper: socialt kapital". Med denna artikel vill Per-Olof visa ett exempel på virtualiseringens kvaliteter genom att försöka besvara frågan: Vilket mervärde genereras av att delta i en virtuell gemenskap, och hur kan den beskrivas?

Nummer 2-3/00 av Human IT är ett temanummer kring Språk och IT med Jonas Carlquist, Stockholm universitet som gästredaktör. Fredag den 4 augusti är deadline för detta nummer. Vi ser även fram emot atikelbidrag till nummer 4/00.

(Åter till innehållsförteckningen)

åter till:

Senast uppdaterad: 2001-01-10
Helena Francke