ITH: Seminarier Vårterminen 1998

7/4: Mats Dahlström (Doktorand - Institutionen Bibliotekshögskolan, Borås / Göteborgs Univ.), Vällagrad text

Vällagrad text

Mats Dahlström
Seminariemtrl för ITH, 7/4 '98

Vad handlar det om? Varför detta seminarium?

Ämnet för min planerade forskning är digital representation av flerversionell, "komplex" text, och den därmed följande konstruktionen av digitala hypereditioner eller hyperarkiv.

Hösten 1996 höll jag ett preliminärt ITH-seminarium om några frågeställningar kring hypertext och kritiska editioner. Jag hade då precis börjat "nosa" på ämnet, och skrivit ett första paper om s.k. hypereditioner. Mitt fokus låg då på dels hypertextteori och dels exemplet klassisk litteratur.

Jag fick, tyckte jag, god respons från kollegor och "nätbekanta" forskare, och beslöt att gå vidare med ämnet, vilket under 1997 bl.a. resulterade i några orienterande artiklar (tillgängliga via min litteraturförteckning på webben).

Jag har sedan under hösten och vintern försökt fundera vidare (och förhoppningsvis djupare) i ämnet, och bl.a. studerat litteratur inom textkritik, hypertextteori, estetik, litteratursociologi och elektronisk publicering, liksom knutit kontakt med några för ämnnet relevanta forskare och projektansvariga, fr.a. inom Norden ("viktigast" än så länge är Espen Ore i Bergen, Johan Svedjedal m. doktorander i Uppsala samt Vitterhetssamfundet i Stockholm). Jag är sedan årsskiftet också antagen som doktorand vid Göteborgs universitet, och skissar f.n. på ett tänkbart "skelett" för en avhandling (se nedan).

Jag står sålunda på sätt och vis vid ett vägskäl, och behöver inom kort ta ställning till en rad avgörande problem. Seminariet tisdagen den 7/4 är därför tänkt som en kontrollstation / knutpunkt, med blickar både bakåt och framåt. Detta yttrar sig i att jag dels kommer att som hastigast presentera forskningsämnet och dess bakgrund och inringa vissa relevanta frågeställningar, dels redogöra för mina planerade forskarstudier och ge en mycket preliminär avhandlingsskiss.

Jag kommer därför att uppskatta era synpunkter, idéer, funderingar och ifrågasättanden!

Bakgrunden

Jag studerade under 1980-talet klassisk filologi vid Uppsala universitet, och kom då i kontakt med det speciella textläget för den antika litteraturen, där man ju huvudsakligen studerar - i en viss mening - virtuella texter. De fysiska originaltexterna har inte bevarats, utan litteraturen har traderats till vår tid via medeltida (ofta korrupta) avskrifter av avskrifter, vilka alla ger sinsemellan avvikande versioner, resulterande i ett nätverk av relaterade textversioner. Detta nätverk kan illustreras i s.k. stemman, och den textkritiska filologin söker via analys återskapa troliga, "virtuella" originaltexter.

Vi har här således att göra med komplexa, flerversionella texter. Detta är på intet sätt unikt för den antika litteraturen - tvärtom pekar flera teoretiker, exempelvis Jerome McGann, på det faktum att vi för det mesta när det gäller texter har att göra med dynamiska, föränderliga text(process)er, vilka dessutom alltid måste ses i ett socialt och diakroniskt sammanhang, med en mängd olika "medarbetare" över tid och rum (Jerome McGann och Donald McKenzie arbetar med begreppet the social text, och kallas ofta textsociologer. En följd av denna syn är att söka representera denna "sociala text" med all sin komplexitet i editionen - relationerna och parallelliseringen blir då framträdande och viktiga - gentemot det textsociologiska idealet ställs i många sammanhang den mer traditionella editionsuppfattningen, som då kallas intentionalistisk, där editionens huvudsyfte snarare är att presentera en någorlunda homogen bild av (d)en version man kan antaga ligger närmast den intention den huvudsakliga upphovman kunde tänkas ha vid en viss tidpunkt i arbetet med verket).

För den typ av litteratur, vars originalautografer försvunnit, har vi dessutom i hög grad att göra med föränderliga texter, i det att uppfattningen om vad som bör utgöra den förmodade urtexten / bastexten ständigt förändras, beroende på såväl nya faktiska versionsupptäckter som nya forskningsrön och -teser.

Ofta ligger det i (fr.a.) forskningens intresse, att denna textuella komplexitet på något sätt kan åskådliggöras i en form lämplig för studier. I den tryckta pappersmiljön har man hittills försökt representera sådana dissonantiska textuella processer med hjälp av ett antal verktyg, främst däribland den s.k. textkritiska editionen. Standardutformningen av en sådan edition har varit att utse (eller konstruera) en given bastext, och i en textkritisk notapparat ange de viktigaste avvikelserna gentemot denna bastext hos de övriga vittnesbördena (handskrifter eller tryckta utgåvor). Med hjälp av notapparaten är förhoppningen, att forskare / läsare skall kunna få en bild av det aktuella variantkomplexet för den valda texten / verket, och - i den bästa av världar - också kunna rekonstruera en eller flera versioner.

Några direkta paralleller slog mig under 1996 mellan å ena sidan den ovan beskrivna dissonantiska, mångdimensionella komplexiteten hos flerversionella verk (paradexemplifierat visserligen i antik litteratur och i det exegetiska Bibeltextarbetet, men också närvarande i de allra flesta typer av litteratur - man kan naturligtvis i en vid mening hävda, att så gott som all textframställning arbetar med flerversionella textprocesser...) och å den andra sidan de informations- och textbehandlingstekniska verktyg som utvecklats under de senaste decennierna, i synnerhet möjligheterna att distribuera och presentera dokument hypertextuellt via globala nätverk. Vilka möjligheter skulle kunna finnas i att använda just textbehandlingen, hypertextualiteten och nätverken (WWW förefaller i dagsläget som en av de mer intressanta miljöerna - men det finns naturligtvis fler) för att representera textkritiska editioner av flerversionella verk på ett annat, nytt och - möjligen - mer rättvisande - sätt än i den traditionella, tryckta codexeditionen?

Vilka är problemen och frågorna?

Så här inledningsvis ställer jag mig följande frågor:

Den tryckta papperscodexens villkor har naturligtvis påverkat vår uppfattning om vad som utgör en kritisk edition och vad en sådan har för möjligheter och begränsningar. Den kritiska editionens syfte är i grund och botten att representera flerversionella, komplexa textprocesser, att vara någon typ av strukturerad introduktion till ett textnätverk fyllt av "brus". Vad i den traditionella kritiska editionen är "contingent" till mediets villkor och vad är immanent i textkomplexet? Går det att göra någon sådan analys? (Cf. här Goodmans teser om autografiska - en tavla, en skulptur, ett enskilt manuskript - respektive allografiska konstarter - musikaliska och litterära "verk")
Om så: Erbjuder den moderna textbehandlings-, kommunikations- och informations-tekniken andra möjligheter att representera flerversionella, komplexa textprocesser? Om så, vilka?
(I grund och botten kan (bör?) man här gräva ner sig i filosofisk-estetiska frågeställningar av typen: Vad utgör en text? Vad är ett verk? Vad är ett litterärt verk? Vad innebär textualitet? Elektronisk textualitet? Hyper- respektive cybertextualitet? Här hoppas jag få några tankar på vägen genom studier av bl.a. Genette, Goodman, Wollheim, Ingarden, Bolter, Landow, Aarseth, Lanham)
Hur mycket kan versioner skilja sig åt från varandra för att man över huvud taget skall kunna tala om att de utgör manifestationer av samma "verk" (eller "text"?)?
Hur ser de hypereditionsprojekt ut som för närvarande initieras inom Norden? Vilka modeller används? Vilken struktur får editionerna (eller: arkiven)? Varför?
En bred följdfrågeställning av intresse specifikt för "vår" del av vetenskapsvärlden är kanske: I vilken riktning är det tänkbart att hyper(text)editioner kommer att utvecklas? Vilka nya typer av dokument väntar på andra sidan årtusendeskiftet? Vilka konsekvenser kan detta få för biblioteken - ekonomi, lagring, medietyper, dokumenttyper, standarder, koncept, access...?

Vad vill /tänker jag göra?

Jag hoppas kunna bearbeta dessa och andra frågor i mina forskarstudier, helst inom ramen för en doktorsavhandling. I förlängningen blir det en fråga om att försöka ta tag i editionskonceptet, där det nu (med några seklers historik) befinner sig, dra det tillbaka till en grundläggande diskussion om komplexa texter (t.ex. ur perspektivet "social text") och föra tillbaka det upp igen i ljuset av de medier som finns tillgängliga (utan mediechauvinism) och dessas villkor (möjligheter och problem), samt därefter analysera några valda (nu pågående) nordiska projekt och ställa dessa mot en editionsteoretisk bakgrund.

Min studie ser jag främst som ett led i en hjälpvetenskap till biblioteks- och informationsvetenskap, nämligen i det som ryms inom "bibliography", på svenska textvetenskap respektive dokumentvetenskap. Bibliography (liksom textkritik) tjänar ju redan som hjälpvetenskap till litteraturvetenskapen, men bör också kunna vara ett verktyg för biblioteks- och informationsvetenskapen.

Jag kan försöka skissera grunderna till en "ontologi" kring (hyper)editionen, och därmed bidraga till fördjupade kunskaper om de dokument vi hanterar i dokumentsamlingar som arkiv och bibliotek, och möjligen lämna förslag till hur vi kan hantera och ställa oss till de verksrepresentationer vi har att göra med i t.ex. s.k. hyper(text)arkiv eller -editioner.

Mer direkt behöver jag fördjupa mina kunskaper i en rad (del)discipliner:

textkritik (inklusiv kollationering, stemmatologi m.m.)
litteraturteori (och -sociologi)
semiotik
särskilda programvarumiljöer
kodning och kodningsteori (?)
dokument(ations)vetenskap

Hur kan jag göra det?

Genom litteraturstudier, doktorandkurser och samtal, och efter ett par år också en parallell analys av de pågående hypereditionsprojekten i fråga - i dagsläget verkar projekten med Almqvist, Strindberg, Kierkegaard samt Ibsen vara intressanta och dessutom "parallelliserbara".

Ämnesrelevanta doktorandkurser är bl.a.:

litteratursociologi (avklarad)
filosofi (pågående)
semiotik (senvår 98)
textkritik och -teori (möjl. 99?)
dokumentvetenskap (möjligen vid univ. i Tromsø)
datalingvistik?
datavetenskap: nätverksteknik? versionskontroll?

Förslag till fler kurser?

Vad pysslar jag med nu?

Studerar den filosofiskt-estetiska samt den text- och editionsteoretiska delen av litteraturen.

Jag försöker också kontinuerligt hålla mig à-jour med den debatt som förs kring hypereditionernas utformning och utveckling, med frågor som: vad kan en hyperedition innehålla? vad bör den innehålla? vilka kan / bör ha tillgång och hur? hur pass omfattande kan / bör en hyperedition vara? lämpliga märkningssystem (markup)? lämpliga programvarumiljöer? distributionssätt? (Man försöker t.ex. f.n. internationellt enas - om möjligt - om vissa riktlinjer för textkritiska, vetenskapliga hypereditioner)

Med hänvisning till avhandlingsskissen nedan, arbetar jag f.n. med kapitlen 3.1, 3.3, 3.5, 3.6 samt 5.

Fler frågor till seminariet:

Blir det alltför arbetsamt (och dessutom kanske pinknödigt) med studiet av alla (del)discipliner?
Ligger det ett potentiellt metodologiskt problem i att försöka hålla prof. Svedjedal som samtalspartner (kanske t.o.m. på sikt som ngn form av handledare), när denne samtidigt fungerar som projektansvarig för en av mina planerade fallstudier, nämligen den digitala Almqvist-utgivningen?
Tips på litteratur / projekt / forum / institutioner och forskare? - Håll gärna ögonen öppna...!
Tips på lämpliga (ämnen för) doktorandkurser?

(Prel. skiss till avhandlingsdisposition)


1 Inledning

2 Begrepp, Terminologi

2.1 Text, textualitet

2.1.1 Textbegreppet

2.1.1.1 Bakgrund / Etymologiskt
2.1.1.2 Informationsvetenskapligt
2.1.1.3 Semiotiskt
2.1.1.4 Litteraturvetenskapligt
2.1.1.5 Textkritiskt
2.1.1.6 Dokumentvetenskapligt

2.1.2 Metaforistik

2.1.3 Texttaxonomi

2.1.3.1 Multipel text

2.1.3.1.1 Parallelltext
2.1.3.1.2 Hypotext
2.1.3.1.3 Paratext
2.1.3.1.4 Hypertext
2.1.3.1.5 Hierarkiserad text
2.1.3.1.6 Flerversionell text

2.2 Elektronisk text

2.2.1 Hypertext

2.3 Digitala objekt
2.4 Edition
2.4.1 Variation
2.4.2 Version
2.4.3 Utgåva

3 Bakgrund

3.1 Textteori

3.1.1 Utveckling av textteori
Texten som process - McGann
Fragmentisering - Dekonstruktion - 
	Derrida, Barthes
Decentr(alis)ering av text 
	(Chartier, Genette)
Narratologi
Verksteori?
Goodman 
Wollheim (se McLaverty 1984)
C S Peirce (se McLaverty 1984) 
	- type / token

3.1.2 Elektronisk textualitet
Ong
Bolter
Landow och Lanham

3.1.3 Hypertextteori
Hypertext och hypertextualitet 
	(Nelson, Conklin)
Hypertext som fenomen (Machan?, 
	Sperberg-McQueen, Faulhaber, Aarseth)
Hypertext i digital miljö
Hypertext som textuellt material
Hypertext och modern litteraturteori 
	(Landow, Liestöl m fl)
Cybertext (Aarseth)

3.2 Informationstekniska verktyg och miljöer

3.2.1 Verktyg

3.2.1.1 Ord- och textbehandling
3.2.1.2 Stemmatologiska verktyg
	Kollationering - COLLATE, TACT
	Klusteranalys
	"Cladistic Analysis" - PAUP
3.2.1.3 Kodning / Markup / Märkning
	SGML
	DTD:er av SGML
	TEI
	EAD
	HTML
	XML

3.2.1.4 Konkordanser och sekundära verktyg
3.2.1.5 Hypertexteditioner

3.2.2 Miljöer

3.2.2.1 Distributionsformer
3.2.2.2 Medieformer
CD-ROM
3.2.2.3 Nätverk
Nätverk - LAN
Nätverk av nätverk - RAN, WAN, GAN
Internet
World Wide Web
Kollaboration

3.3 Textkritik

3.4 Texten som dissonantiskt komplex 
	- flerversionell text

3.4.1 Variation
3.4.1.1 Variationstyper
3.4.1.2 Variationsgrader
3.4.2 "Versioning"
3.4.2.1 Versionstyper
3.4.2.2 Versionsgrader

3.4.3 Stemmatologi


3.5 Codexboken som bärare av editionens 
	textkomplex

3.6 Editionsteori
Bibelns exegetik. Den "Nytestamentliga" 
	debatten. Dödahavsrullarna.
Den klassiska filologin och editionstraditionen
Karl Lachmann
WW Greg
Paul Maas
Dearing
Hans Walter Gablers Odysseus
1980- och 1990-tal - MLA's principer, 
	guider och riktlinjer (Shillingsburg)
Intentionalister
Walter Greg, Fredson Bowers, 
	G Thomas Tanselle
Textsociologer
Donald McKenzie, Philip Gaskell, 
	Jerome J. McGann
Svensk tradition och diskussion 

3.7 Hyper(text)editioner
	Egenskaper
	Kriterier
	Jämförelser Codexeditioner / Hypereditioner

4 Syfte

5 Teori
	Genette 
	(Chartier)
	McGann
	(Tanselle)
	(McKenzie)
	Peirce? Morris? Goodman?

6 Metod

7 Befintliga hypereditioner
	Peter Robinsons Chaucer
	Jerome McGanns Rossetti
	Blake-arkivet
	Hoyt Duggans Piers Plowman

8 Undersökning
	Case studies / Fallstudier
		8.1 Vergilius?
		8.2 Almqvist
		(8.3 Strindberg?)
		(8.4 Kierkegaard?)
		(8.5 Ibsen?)

9 Slutsatser

10 Litteratur

Vidare läsning?

Eget skrivet:

Hypereditioner av antik litteratur via Global Area Networks. Göteborg: Göteborgs Univ., Avdeln. f. biblioteks- och informationsvetenskap, 1996. (Doktorandpaper, litteratursociologi. Handledare: Erland Munch Petersen).
URL: http://www2.hb.se/bhs/mad/www/hyper.htm

"Finneran's Wake : recension av The Literary Text in the Digital Age".// Human IT. Vol. 1 (1997) : 3. Borås : Inst. Bibliotekshögskolan. S. 27-40.
URL: http://www.hb.se/bhs/ith/3-97/md.htm

"Levande texter och oändliga böcker : om multitext, hypertext och hypereditioner".// Human IT. Vol 1 (1997) : 1. Borås : Inst. Bibliotekshögskolan. S. 20-36.
URL: http://www.hb.se/bhs/ith/md.htm

"Webbdokument i blixtbelysning : om kvalitetsgranskning av e-texter".// IT i biblioteket. Stockholm: DIK-förbundet, 1997.
URL: http://www.dds.se/distans/webdok1.html

Ansökan om forskarutbildningsbidrag [till SAB]. Borås, 1998.[inkluderar en något mer utförlig bakgrund än i det här materialet]
URL: http://www.hb.se/bhs/ith/v98/ansokan.rtf

Ett urval av övriga referenser:

Aarseth, Espen, Cybertext : Perspectives on Ergodic Literature. Baltimore: Johns Hopkins UP, 1997.

Bolter, Jay David, Writing Space : The Computer, Hypertext, and the History of Writing. Hillsdale: Lawrence Erlbaum, 1991.

Faulhaber, Charles B., "Textual Criticism in the 21st Century".// Romance Philology. Vol. 45 (1991) : 1, s. 123-148

Genette, Gérard, Palimpsests : Literature in the Second Degree. Lincoln, Univ. of Nebraska Press, 1997 [orig. utg. 1982].

Genette, Gérard, Paratexts : Thresholds of Interpretation. Cambridge, N.Y., Cambridge UP, 1997. [orig. utg. 1987].

Genette, Gérard, The Work of Art : Immanence and Transcendence. Ithaca, N.Y., Cornell UP, 1997.

Goodman, Nelson, Languages of Art : an Approach to a Theory of Symbols. Indianapolis: Bobbs-Merrill, 1968.

Hyper / Text / Theory / ed. George P. Landow. Baltimore, Johns Hopkins UP, 1994.

Landow, George P., Hypertext : The Convergence of Contemporary Critical Theory and Technology. Baltimore, Johns Hopkins UP, 1992.
[En utökad version har kommit 1997: Hypertext 2.0]

Lanham, Richard, The Electronic Word : Democracy, Technology, and the Arts. Chicago : Univ. of Chicago Press, 1993

Lavagnino, John, "Reading, Scholarship, and Hypertext Editions".// TEXT: Transaction of the Society for Textual Scholarship. Vol 8. New York: The Society, 1996.
URL: http://www.stg.brown.edu/resources/stg/monographs/rshe.html (preprint)

Liestøl, Gunnar, "Wittgenstein, Genette, and the Reader's Narrative in Hypertext."// Hyper / Text / Theory, 1994. S. 87-120.

The Literary Text in the Digital Age / ed. Richard J. Finneran. Ann Arbor, Univ. of Michigan Press, 1996. (Editorial Theory and Literary Criticism)

Machan, Tim William, "Chaucer's Poetry, Versioning, and Hypertext".// Philological Quarterly. Vol. 73 (1994) : 3, s. 299-316

McCarty, Willard, "A Potency of Life: Scholarship in the Electronic Age".// If We Build It: Scholarly Communications and Networking Technologies. Proceedings of the North American Serials Interest Group. - New York: Haworth Press, 1993. - S. 79-97.
URL: http://www.kcl.ac.uk/kis/schools/hums/ruhc/wlm/essays/potency0.html

McGann, Jerome J., The Textual Condition. Princeton, Princeton UP, 1991.

McGann, Jerome, "The Rationale of HyperText". // The Electronic Text / ed. M. Deegan & K. Sutherland. Oxford: Oxford Univ. Press, 1995.
URL: http://jefferson.village.virginia.edu/public/jjm2f/rationale.html (preprint)

McKenzie, Donald F., Bibliography and the Sociology of Texts (The Panizzi Lectures 1985). London, The British Library, 1986.

McLaverty, James, "The Mode of Existence of Literary Works of Art : the Case of the Dunciad Variorum".// Studies in Bibliography 37 (1984) : s. 82-105

du Rietz, Rolf E., "Böcker, texter och editioner - av alla de slag" // Fiktionens förvandlingar : en vänbok till Bo Bennich-Björkman den 6 oktober 1996 (red. Dag Hedman och Johan Svedjedal). Uppsala: Avd. för litteratursociologi, Litteraturvetenskapliga inst., Uppsala Univ., 1996. S. 89-107.

Robinson, Peter, "Is There a Text in These Variants?" // The Literary Text in the Digital Age. S. 99-115

Robinson, Peter, "Redefining Critical Editions" // The Digital Word: Text-Based Computing in the Humanities / ed. George P. Landow & Paul Delany, 1993.

Ross, Charles L., "The Electronic Text and the Death of the Critical Edition" // The Literary Text in the Digital Age.

Shillingsburg, Peter, Principles for Electronic Scholarly Editions. New York, MLA, 1993.
[Ett reviderat förslag finns ute på remiss under vintern och våren]

Shillingsburg, Peter, "Principles for Electronic Archives, Scholarly Editions, and Tutorials".// The Literary Text in the Digital Age. S. 23-35.

Studies in Stemmatology / ed. Pieter van Reenen & Margot van Mulken. Amsterdam, John Benjamins, 1996.

Svedjedal, Johan, "Almqvist på Internet : om publicering av en textkritisk edition som digital hypertext".// Tidskrift för litteraturvetenskap 26 (1997) : 2, s. 60-74.
URL: http://svenska.gu.se/vittsam/ALMINTER.html

Svedjedal, Johan, "Internet och den litterära processen. Digitala hypertexter på Internet - exemplet Almqvist".// Boken i tiden. Betänkande från utredningen om boken och kulturtidskriften, SOU 1997:141, s. 337-351.
URL: http://www.regeringen.se/info_rosenbad/departement/kultur/sou97141/

Tanselle, G. Thomas, "Critical Editions, Hypertexts, and Genetic Criticism".// Romanic Review. Vol. 86 : 3, s. 581-593.

Textkritik. Teori och praktik vid edering av litterära texter. Föredrag vid Svenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11 september 1990. / red. Barbro Ståhle Sjönell. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, 1991

Utheman, Karl-Heinz, "Which Variants are Useful in Discovering the Deep Structure of the Manuscript Tradition of a Text?" // Studies in Stemmatology.