Utgiven av  ITH:
Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv,
Institutionen Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

Nr 1 - 2000

Redaktör: Helena Francke

ISSN: 1402-151X
ISSN (print): 1402-1501

Innehåll:

Ledare

Anna Christina Ulfsparre
Vårt elektroniska samhälle och kulturarvet

Johan Mannerheim
Digitalisering och bevarande
- från projekt till långsiktiga program

Johan Mannerheim
Preserving the Digital Heritage of the World
- some thoughts after having collected 30 million Swedish web pages

Marie Leijon och Elisabeth Söderquist
Red ut IT-trasslet!

Rose-Marie Olsson
Frihet i tid och rum
en studie av distansutbildning på ett ungdomsgymnasium

Stefan Svedberg
Dator-/IT-stöd och lärande
- en ansats till problematisering i ett forskningsperspektiv

Edward Vanhoutte
A Linkemic Approach to Textual Variation
Theory and Practice of the Electronic-Critical Edition of Stijn Streuvels'
De teleurgang van den Waterhoek

Per-Olof Ågren
Forskningsetik i cyberrymden

Ledare

Bästa läsare,

Så kommer då äntligen det nya årtusendets första nummer av Human IT, något fördröjt.

Artiklarna i föreliggande nummer kan sägas röra sig utefter två linjer med några spännande avsteg. Temat kring Digitalt bevarande har krympt till tre tankeväckande artiklar i detta nummer. Båda författarna betonar vikten av samarbete och långsiktiga strategier i en miljö där en tio år gammal fil kan vara omöjlig att öppna. Det är hög tid att på allvar ta itu med frågor kring hur vi bevarar vårt digitala material om det skall överleva till eftervärlden! Om dessa inlägg inspirerar till kreativitet och debattlystnad kan vi kanske hoppas på fler inlägg om detta aktuella ämne i kommande nummer.

* Anna Christina Ulfsparre, Landsarkivet i Lund, poängterar vikten av att bevara arkivaliskt material i digital form för framtiden. Det arkivtänkande som vid många företag och myndigheter sedan länge är en självklarhet när det gäller pappershandlingar glöms lätt bort när det plötsligt är frågan om elektroniska handlingar, som dessutom kan bestå av flera olika filer som inte naturligt hålls samman på samma sätt som när det gäller pappersmaterial. Ulfsparre betonar att arkivarier och systemutvecklare måste samarbeta för att skapa system som genererar relevant metadata för handlingarna och som säkerställer att filerna bevaras för eftervärlden. Utan detta samarbete kan en viktig del av vårt kulturarv gå förlorat.

* Liknande farhågor uppmärksammar Johan Mannerheim, Kungliga biblioteket, i två varandra kompletterande artiklar som berör ett antal olika projekt som Kungl. biblioteket driver i syfte att digitalisera gammalt material och att bevara redan digitala källor. Mannerheim placerar de konkreta projekten i en vid diskussion om hur vi kan bevara digitalt material för framtiden; hur gör vi materialet tillgängligt och sökbart, och vem bör ha ansvaret för detta? Digitalisering erbjuder oerhörda möjligheter att sprida och tillgängliggöra information och material, men vi måste lära oss att denna tillgänglighet skall gälla i såväl tid som rum.

Numrets andra tematiska linje följer upp ett tidigare återkommande ämne i Human IT, nämligen IT-användning i undervisning, denna gång främst med inriktning på gymnasieskolan. Författare är fyra doktorander vid Institutionen för pedagogik vid Malmö högskola.

* Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Malmö högskola, riktar skarp kritik mot skolans brist på mål när det gäller att använda informationsteknik och datorer på ett genomtänkt sätt i det pedagogiska arbetet. Trots de enorma summor som under de senaste åren har satsats på datorer och Internet-uppkopplingar inom skolvärlden så känner sig såväl lärare som elever fortfarande osäkra på vad "IT" egentligen är. De har bara en vag känsla av att det är något de borde behärska. Leijon och Söderquist efterfrågar en medveten pedagogisk satsning för att göra IT till en del i det långsiktiga lärandet istället för ett självändamål.

* Rose-Marie Olsson, Malmö högskola, redogör för en studie av hur datorstöd kan utnyttjas i distansutbildning på gymnasienivå, med fokus på hur utbildningskontexten påverkar lärandeprocessen hos de studerande. Hon diskuterar frågan utifrån en kurs i Internet och multimedia som på försök erbjöds som datorbaserad, platsoberoende kurs och redogör för de erfarenheter som de inblandade studenterna och den ansvariga läraren gjorde.

* Stefan Svedberg, Malmö högskola, diskuterar förhållandet mellan pedagogiskt IT-stöd och lärande med inriktning på frågan om informationsteknik främjar elevers inlärning. Han påpekar att stora delar av den befintliga forskningen inom området har brister vad gäller att redogöra för de bakomliggande antaganden man gör med avseende på t ex det lärobegrepp man har, den kontext i vilken den datorbaserade undervisningen förekommer, samt vilken typ av traditionell inlärning man jämför med. Artikeln erbjuder ett förslag till modell över vad man bör vara medveten om då man studerar dessa frågor.

Utanför ovan beskrivna stigar genom materialet ligger följande två artiklar:

* Edward Vanhoutte bidrog i Human IT 1/99 med en teoridiskussion om hur vetenskaplig textutgivning står inför väsentlig förändring med de digitala verktygens möjligheter. Efter publiceringen nyligen av sin textkritiska CD-ROM-utgåva av den belgiske författaren Strijn Streuvels (1871-1969) roman De teleurgang van den Waterhoek, återkommer Vanhoutte här med fortsatt diskussion. Han nämner de huvudsakliga riktningarna inom traditionell editionsvetenskap, påvisar sin egen ståndpunkt, samt redogör för de avgörande ställningstaganden som togs för att göra den elektroniska utgåvan användbar för en mängd olika syften. Vanhouttes artikel är ett viktigt inlägg i en typisk debatt om hur digitala verktyg och möjligheter påverkar teoriutveckling - och tvärtom. Inte minst ger hans text tänkvärda synpunkter på vilka vägar ung teori kring digital publicering bör vandra.

* Per-Olof Ågren, Umeå universitet, aktualiserar frågan om hur ve-dertagna forskningsetiska regler fungerar på cyberrymdens virtuella mötesplatser. Hur skall forskaren förhålla sig till inläggen och den egna medverkan i textbaserade virtuella gemenskaper? Är det att betrakta som deltagande observationer? Som ett studium av publicerade texter? Eller är det till och med frågan om ett slags informella samtal? Sådana forskningsetiska grundprinciper som informations- och samtyckeskraven samt deltagarnas rätt till konfidentialitet är besvärliga att hantera i en virtuell miljö och ett antal olika lagar aktualiseras. Men betyder det att vi helt måste avstå från att studera dessa miljöer?

En blandad kompott, således, som vi hoppas skall erbjuda stimulerande och provokativ läsning i den efterlängtade sommarvärmen.

Nummer 2-3/00 blir som tidigare utannonserats ett temanummer, denna gång kring Språk och IT med Jonas Carlquist, Stockholms universitet, som inbjuden gästredaktör. Deadline är första veckan i augusti. Vi välkomnar även bidrag till höstnumret, nummer 4/00, med deadline i slutet av september.

Dessförinnan tillönskar vi alla våra läsare en riktigt skön sommar!

(Åter till innehållsförteckningen)

åter till:

Senast uppdaterad: 2001-01-22
Helena Francke