Human IT - tidskrift för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv

Hem
Aktuellt nummer
Arkiv
Om tidskriften
Prenumerations- ärenden
Författar- instruktioner
Sök
English

----

ITH
Högskolan i Borås
Andra tidskrifter
Besöksstatistik

ITH - Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv
vid Högskolan i Borås

1-2/2002

TEMA: E-demokrati

[Artiklarna i detta nummer är sparade som pdf-filer]


avdelningslinje

Ledare: Human IT:s framtid

Den vetenskapliga tidskriftens utförande och förutsättningar diskuteras gång efter annan, och vanligen med rätta. I dagarna har diskussionen åter aktualiserats på flera håll. Ofta är det de höga prenumerationspriserna som debatteras. Forskare och forskningsinstitutioner erbjuder tidskrifterna material gratis, andra forskare lägger likaledes gratis tid och engagemang på att granska materialets tillförlitlighet och kvalitet, för att sedan tvingas köpa tillbaka tidskrifterna till höga kostnader. Tidskriftsutgivarna tjänar pengar. Som grund för att detta system fortgår ligger naturligtvis flera faktorer. Två viktiga sådana är dels forskarnas intresse av att låta sprida sina rön i forskarsamhället så effektivt som möjligt och dels den oerhört viktiga roll som publicering idag ges i frågor som rör den enskilde forskarens karriär och forskningsinstitutionens prestige och medelstilldelning.

Prenumerationspriserna styrs naturligtvis av utgivarnas behov av och krav på vinst och sätts utifrån den efterfrågan som finns på marknaden. Eftersom Human IT inte är en vinstdrivande verksamhet har vi här möjlighet att hålla nere priserna för våra läsare. Men forskarsamhällets fortsatta intresse för att publicera sig i etablerade vetenskapliga tidskrifter ligger naturligtvis i den kvalitetsstämpel det ger forskningen och i den professionella granskning som artiklarna genomgår och som ofta tjänar till att ytterligare förbättra dem. Denna senare del är något som vi på Human IT gärna medverkar till. Vi vill inte heller att våra författare avstår från att publicera sitt material i tidskriften därför att de har krav på sig att endast publicera i referee-tidskrifter. I och med detta nummer av Human IT inför vi därför ett granskningsförfarande av delar av vårt publicerade material. Samtidigt ser vi vår målgrupp som dubbel; å ena sidan det vetenskapliga samfundet och å den andra en allmänhet som intresserar sig för den diskussion och forskning rörande förhållandet mellan människa och informations- och kommunikationsteknik som förs i Norden idag. Vi tror att våra läsare finner stort intresse även i sådant material som av någon anledning inte lämpar sig för referee-granskning. Därför har vi valt att fortsättningsvis dela in tidskriften i två sektioner som vi kallar Referee-sektion respektive Öppen sektion. Vi hoppas att detta kommer att bidra till att både hålla kvar våra nuvarande författare och läsare och att locka nya genom att Human IT framöver har möjlighet att erbjuda ett fortsatt och kanske ännu bättre och intressantare urval av artiklar.

Vi uppmanar presumtiva författare att läsa mer om referee-systemet på Human IT:s webbplats och välkomnar framtida bidrag till tidskriftens båda sektioner.

Borås i januari
Helena Francke

avdelningslinje

Ledare: Elektronisk demokrati på svenska

av Agneta Ranerup, gästredaktör

Elektronisk demokrati i Sverige: en kort bakgrund

Under de senaste åren har begreppet elektronisk demokrati förekommit allt oftare i svensk nyhetsförmedling och debatt. Ett tydligt exempel är det rådslag som hölls i Kalix under två veckor i september 2000 och som rönte uppmärksamhet även utöver landets gränser. Rådslaget innebar att stora grupper av Kalix befolkning, inklusive dess ungdomar, inbjöds till att under några veckor diskutera och lämna synpunkter på det framtida Kalix. I praktiken gick det till så att medborgarna erbjöds svara på ett 25-tal frågor, vissa med fasta svarsalternativ, andra med mer öppna. Under en kortare tid ägde också en »chatt« med kommunstyrelsen rum med ett 50-tal deltagare inom ramen för rådslaget. Totalt sett deltog ca 1.800 av de 15.000 invånarna i Kalix på något sätt i rådslaget (Westerståhl 2000). Kalix blev året därpå utsedd till Sveriges IT-kommun 2001, en utmärkelse instiftad av bland andra Kommunförbundet, Kvalitetsmässan, Microsoft, Telia Partner och Tieto Enator. Under hösten 2001 hölls ett ytterligare rådslag, men då fokuserades istället skattefrågor. Deltagandet i detta andra rådslag blev mer än dubbelt så högt som i det första. Representanter för det företag som genomförde rådslaget, Votia Empowerment AB, fick möjlighet att i ett forum på hög nivå presentera det som ett ledande exempel på deltagandedemokrati (Lepola & Nordström 2002).1 På så sätt lyftes inte enbart frågan om IT som ett demokratiskt redskap upp på den globala arenan; genom detta uppmärksammas också problematiken rörande kommersiella aktörers roll vad gäller elektronisk demokrati och marknadsföringen av densamma.

De två rådslagen i Kalix kan sägas representera en andra generation av svenska experiment rörande elektronisk demokrati. Under åren 1996–1998 införde ett antal svenska kommuner elektroniska debattfora på sina respektive webbplatser. Ett elektroniskt debattforum innebär att medborgare och politiker ges möjlighet att delta i en debatt med varandra, med fritt val av debattämnen alternativt med fokus på en speciell fråga. Cirka 15 procent av Sveriges kommuner hade vid den här tidpunkten infört ett debattforum. Debatten var i mer framgångsrika fall av hög kvalitet men endast i undantagsfall större än ett 15-tal inlägg i månaden. Vad som är gemensamt för dessa debattfora är också att de på ett helt annat sätt än rådslaget i Kalix utmärks av en bristfällig förankring bland exempelvis kommunens politiker, med några få undantag som exempelvis Bollnäs kommuns debattforum (Ranerup 2001). Det innebär rimligtvis en högre tröskel vad gäller möjligheten att de uppmärksammas och får en hög grad av deltagande, och som en följd av detta en reell politisk effekt. Fördelen jämfört med de mer uppmärksammade rådslagen är att elektroniska debattfora kostar mindre och utgör en mer eller mindre permanent arena för utbyte av synpunkter.

Vad är då elektronisk demokrati? En ofta använd definition är att elektronisk demokrati handlar om olika möjligheter att informera om politiska processer, att diskutera politiska frågor och delta i omröstningar via informationsteknik (IT) (Åström 1998). Till den mer begränsade definitionen kan även läggas olika former av samarbete kring politiska frågor och det stöd som Internet kan ge här. Ett sådant synsätt inkluderar exempelvis de nationella och internationella nätverk som arbetar med miljöfrågor och globaliseringsfrågor och som för stora delar av sin existens är beroende av IT (Brundin 2002).2 Experiment och aktiviteter rörande elektronisk demokrati förekommer alltså i olika sammanhang, exempelvis på såväl kommunal nivå som nationell och internationell nivå. I detta tidskriftsnummer behandlas främst den lokala och nationella nivån. Vad gäller den lokala nivån granskas kommunala experiment rörande olika former av elektronisk demokrati. När det gäller den nationella nivån berörs de policyer och förutsättningar som utgör grunden för elektronisk demokrati på alla nivåer, inklusive den kommunala. Jag kommer att mer i detalj beskriva de olika forskarnas bidrag nedan.

Som framgår av min beskrivning ovan äger i Sverige rum en del experiment rörande elektronisk demokrati, varav vissa uppmärksammas på liknande sätt som vad gäller rådslagen i Kalix. Alternativt för aktiviteterna en mer undanskymd tillvaro som exempelvis vad gäller all den information om politiska processer och kommunal service som finns på kommunernas webbplatser eller de elektroniska debattfora som vi tidigare beskrev. Gemensamt för ovanstående är behovet av kritisk granskning och diskussion av de erfarenheter av elektronisk demokrati som faktiskt skapas på svensk botten. Detta gäller oavsett om aktiviteterna äger rum vid avgränsade och uppmärksammade tillfällen eller sker mer i skymundan i form av en vardaglig konstruktion av en demokratisk infrastruktur med hjälp av IT. Vi vill med detta tidskriftsnummer föra diskussionen ett steg framåt med hjälp av en rad aktuella granskningar av de förutsättningar och experiment som formar just det som kommer att utgöra elektronisk demokrati i vårt land.

Forskning om elektronisk demokrati

Litteraturen och forskningen om elektronisk demokrati har på senare år blivit allt mer omfattande och jag skall här enbart försöka ange ett mindre antal betydelsefulla och/eller lättillgängliga verk. Några ofta citerade och breda exempel på litteratur är Hacker & van Dijk (2000): Digital Democracy: Issues of Theory and Practice respektive Wilhelm (2000): Democracy in the Digital Age: Challenges to Political Life in Cyberspace. I båda dessa verk förs principiella och teoretiska resonemang om såväl möjligheter som begränsningar i den elektroniska demokratin, men de innehåller även mer empiriskt inriktade studier av densamma. En svensk antologi om elektronisk demokrati utkom 1999 som en del av Demokratiutredningen: IT i demokratins tjänst (SOU 1999: 117). Antologin innehåller dock få egentliga exempel på experiment och faktiska erfarenheter av elektronisk demokrati i en svensk miljö, utan har snarare fokus på förutsättningar och risker. Grönlund & Ranerup (2001): Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati: Visioner, verklighet, vidareutveckling har i sin tur ett bredare perspektiv som även inkluderar IT som redskap i förvaltningen i stort och medborgarens gränssnitt till detta (»Electronic Government«). Antologin innehåller även några nedslag i vad som kan beskrivas som elektronisk demokrati i den bemärkelse som jag har beskrivit ovan: elektroniska debattfora och nationell IT-politik som en infrastruktur för elektronisk demokrati. Slutligen ger Grönlund (2001): IT, demokrati och medborgarnas deltagande en bred och översiktlig bild av erfarenheter på området. Särskilt intressant är uppmärksammandet av olika offentliga och kommersiella aktörer på området som exempelvis konsultföretag med inriktning mot elektronisk demokrati.

I detta nummer av Human IT kommer vi att presentera vad som kan sägas representera svensk forskning om elektronisk demokrati med fokus på just svenska erfarenheter. Huvuddelen av den forskning som presenteras är producerad inom forskningsprogrammet DemocrIT vid Örebro Universitet. Detta forskningsprogram presenterar sig självt i följande ordalag:

Den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT) aktualiserar ett antal centrala frågor om hur demokratin förändras och utvecklas under trycket av ny teknik och därmed sammanhängande påverkan av politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Forskningsprogrammet DemocrIT studerar några av dessa förändringsprocesser med särskild betoning av hur demokrativärden och maktförhållanden påverkas.

Programmet rymmer både traditionell forskning, om än till betydande del tvärvetenskaplig sådan, och forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är inte bara att studera och utvärdera redan igångsatta demokratiinitiativ på IT-området utan att även tillsammans med externa partners starta olika typer av demokratiexperiment. I programmet medverkar idag, förutom forskare, representanter från kommuner, lokala medier, IT-företag och byalag. Ett växande nätverk av forskar- och praktikerkontakter är knutet till programmet både inom och utanför Sverige.3

Den forskning som här presenteras ger en första bild av såväl teman inom detta forskningsprogram som resultat av detsamma:

Förutsättningar för elektronisk demokrati

Lars Ilshammar är Fil.dr i historia vid Örebro universitet, men också känd debattör med fokus på elektronisk demokrati. Bidraget kartlägger det historiska ursprunget till de idéer om IT som redskap för en förbättrad och fördjupad demokrati som har utvecklats sedan 1960-talet. Författaren behandlar också olika demokrativisioner som har utvecklats när IT i ökad utsträckning har kommit till praktisk användning. Ett exempel på detta är spänningen mellan mer representativa och direktdemokratiska synsätt.

Mariann Björkemarken är Fil.dr i sociologi vid Göteborgs universitet. Även i denna artikel behandlas förutsättningarna för elektronisk demokrati i Sverige, men tonvikten ligger på den officiella syn som presenteras i offentliga utredningar och kommittéer. I detta nummer av Human IT fokuseras som framgått IT som redskap för ökad demokrati. Författaren av bidraget beskriver utvecklingen av lokal-tv som ett alternativt sådant redskap. Hon ger oss på så sätt en viktig påminnelse om de val och bortval som sker, offentligt eller i det tysta, av den teknik som formar samhället.

Elektroniska omröstningar

Magnus Hällgren (doktorand i företagsekonomi vid Umeå universitet) och Åke Grönlund (professor i informatik vid Örebro universitet) granskar elektroniska val, med utgångspunkt i ett konkret exempel – kårvalet i Umeå i maj 2001. Artikeln beskriver såväl upplägget i stort som valets resultat och dess konsekvenser för framtida val i Sverige. Exempelvis diskuteras Statskontorets utvärdering av valet i Umeå och dess rekommendation att elektroniska omröstningar bör få genomföras i lokala sammanhang där riskerna anses vara lägre.

Heiner Schorn är doktorand i informatik vid Umeå universitet. Även han diskuterar elektroniska omröstningar som har setts dels som ett hot mot etablerade demokratiska praktiker, dels som en möjlighet att öka deltagandet i val och därmed ett redskap för förbättrad demokrati. Författaren granskar i sitt bidrag olika frågor som berör allmänna aspekter av säkerheten vid elektroniska val, säkerheten hos dagens befintliga tekniska lösningar, men också aspekter som valformens effekter på valdeltagandet.

Kommunala experiment

En kritisk granskning av aktuella kommunala experiment rörande elektronisk demokrati gör Felix Nolte, doktorand i statsvetenskap vid Örebro universitet. Hans bidrag fokuserar främst Älvsjö stadsdelsnämnds försök med bland annat medborgarpaneler. Bidraget diskuterar olika lokala makthavares (politiker och tjänstemän) demokratisyn som ett sätt att belysa och värdera de praktiska experiment och aktiviteter som genomförs. Ett redskap i diskussionen utgör demokratiteorier som betonar möjligheten att genom en demokratisk infrastruktur öka medborgarnas inflytande eller ser en riktning mot ökad maktförtätning.

Peter Gustavsson är doktorand i statsvetenskap vid Örebro universitet och genomför en analys av Göteborgs kommuns demokratisyn och praktiska aktiviteter med fokus på elektronisk demokrati. Studien inriktar sig främst på diskursen rörande IT i allmänhet i kommunen som den kommer till uttryck i strategier och officiella dokument. Studien fokuserar också den syn på IT som demokratiskt redskap som kommer till uttryck i dokumenten, samt hur detta synsätt i praktiken materialiseras till praktiskt handlande. En intressant motsättning finns exempelvis mellan förekomsten av mer kollektivistiska och mer individualistiska demokratiideal.

En spännande bild av experimentet Karskrona24 ger avslutningsvis Per Zetterfalk. Karlskrona2 är en digital stad som har en fast förankring i den blekingska staden Karlskrona, men som samtidigt utgör en självständig virtuell värld. Texten introducerar det speciella fenomen som virtuella världar i allmänhet och digitala städer i synnerhet representerar. Inlägget presenterar en mängd frågeställningar och möjligheter som experiment som Karlskrona2 aktualiserar, exempelvis rörande kopplingen mellan den fysiska staden Karlskrona och dess virtuella motsvarighet.

Elektronisk demokrati i framtiden

Som jag beskrev ovan granskar artikelförfattarna i detta nummer av Human IT kritiskt de förutsättningar och experiment som genomförs inom ramen för vad som skulle kunna benämnas elektronisk demokrati på svenska. Avslutningsvis skall jag referera några erfarenheter och frågeställningar som saknas i den forskning som redovisas här, men som ändå är relevanta i en bild av området och av den forskning som äger rum i Sverige.

Ett viktigt inslag i fenomenet elektronisk demokrati av idag är de internationella nätverk som fokuserar politiska frågor som exempelvis miljöfrågor eller globala rättvise- och utvecklingsfrågor. Kända representanter för den första kategorin är exempelvis Greenpeace och för den andra Attac. Dessa organisationer och nätverk kan för sin hela existens och sin verksamhet sägas vara beroende av modern informationsteknik (Brundin 2002). Nätverken och organisationerna behöver i sig inte vara demokratiska till sin karaktär. Verksamheten fokuserar däremot möjligheten att på olika sätt påverka såväl den globala politiska agendan som mer reguljära politiska aktörer som verkar där. Forskningen på området fokuserar exempelvis de strategier som formar organisationernas och nätverkens användning av IT. Ytterligare en intressant fråga är i vilka avseenden deras verksamhet inte enbart berör globala frågor utan även i andra avseenden blir global.

En för framtiden viktig utveckling som aktualiseras av olika projekt är aktiviteter som i olika avseenden går utöver den representativa demokratin som vi ser den idag. Forskning kring demokratimodeller är i sig ett naturligt område för statsvetare och medie- och kommunikationsforskare (Hacker & van Dijk 2000). Som ett komplement kan informatikforskningen idag och i framtiden bidra med en mer nyanserad och komplex bild av teknikens egenskaper och dess möjligheter i den demokratiska processen. Sådan forskning sker idag endast i en begränsad omfattning. Ett exempel är Snellens (2001) forskning rörande beslutsstödssystem och databaser i offentlig sektor och det faktum att tjänstemännen behärskar dessa bättre än politikerna. En utveckling som denna kan ge anledning till att ompröva tjänstemännens och politikernas roller hävdar vissa forskare (Snellen 2001).

Andra forskare pekar på hur IT idag och i framtiden kan stärka med-borgaren i dennes roll som konsument av offentlig service. IT kan på så sätt erbjuda en infrastruktur för en ny demokratisk modell där man som medborgare utövar inflytande genom sina kunskaper om utbud av service och genom sitt val av service. Modellen benämns ibland konsumentdemokrati (»consumer democracy«) (Bellamy & Taylor 1998), på svenska oftare servicedemokrati. Forskningen på detta område berör exempelvis hur IT används på offentliga marknader som intermediär mellan medborgaren/kunden och dem som tillhandahåller offentlig service (skolor, vårdgivare etc.). IT ger då möjlighet till överblick av tillgängliga valmöjligheter och att även genomföra valet av service, men dess utformning begränsar också i olika avseenden de valmöjligheter som ges (Norén 2001; Ranerup 2002). Viktigt för framtiden är därför vilka demokratiska modeller som de e-demokratiska experimenten stöder idag, och vilka framtida möjligheter som är genomförbara och önskvärda.

Agneta Ranerup
Institutionen för Informatik, Göteborgs universitet
december 2002

Noter

1. Mötet som avses är Microsofts Government Leaders’ Conference i Seattle i april 2002.  [Åter till texten]

2. En ännu vidare definition inkluderar även medborgarens gränssnitt gentemot förvaltningen i stort, se exempelvis Grönlund & Ranerup (2001), samt i någon mån min diskussion nedan.  [Åter till texten]

3. Se DemocrIT (2002): »DemocrIT: Ett forsknings- och utvecklingsprogram om demokrati och IT«. URL: http://130.243.99.7/democrit/frameset.htm.  [Åter till texten]

4. SUPERFLEX. »Karlskrona2«. URL: http://www.karlskrona2.org.  [Åter till texten]

Referencer

Bellamy, Christine & Taylor, John (1998): Governing in the Information Age. Buckingham: Open University Press.
Brundin, Pia (2002): »En kosmopolitisk demokrati? Om några förutsättningar för ett globalt civilsamhälle på Internet«. I: Erik Amnå & Ldars Ilshammar, red. Den gränslösa medborgaren: Demokrati i det globala nätverkssamhället. Stockholm: Agora.
DemocrIT (2002): »DemocrIT: Ett forsknings- och utvecklingsprogram om demokrati och IT«. URL: http://130.243.99.7/democrit/frameset.htm.
Grönlund, Åke (2001): IT, demokrati och medborgarnas deltagande. Stockholm: Vinnova/Teldok. (Vinnova-rapport, 2001:26).
Grönlund, Åke & Ranerup, Agneta (2001): Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati: Visioner, verklighet, vidareutveckling. Lund: Studentlitteratur. 
Hacker, Kenneth & Van Dijk, Jan (2000): Digital Democracy: Issues of Theory and Practice. London: SAGE.
Lepola, Katja & Nordström, Niklas (2002): »Bill Gates och Niklas Nordström talar om globalt ledarskap: svensk (e)demokrati på export«. Pressmeddelande. 2002-04-16. Stockholm: Votia Empowerment AB. URL: http://www.votia.com/pressmeddelanden.html.
Norén, Lars (2001): »Offentliga marknader och IT«. I: Åke Grönlund & Agneta Ranerup, red. Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati: Visioner, verklighet, vidareutveckling. Lund: Studentlitteratur. 
Ranerup, Agneta (2001): »Elektroniska mötesplatser för kommunal debatt«. I: Åke Grönlund & Agneta Ranerup, red. Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati: Visioner, verklighet, vidareutveckling. Lund: Studentlitteratur. 
Ranerup, Agneta (2002): »Tools for Consumer Democracy: Designing Cybermediaries in Quasi Markets«. e-Service Journal vol. 1, nr 4, s. 90-113.
Snellen, Ignatio (2001): »ICTs, Bureaucracies, and the Future of Democracy«. Communications of the ACM vol. 44, nr 1, s. 45-48.
SOU 1999:117. IT i demokratins tjänst. Demokratiutredningens forskarvolym. Erik Amnå, red.
SUPERFLEX. »Karlskrona2«. URL: http://www.karlskrona2.org.
Westerståhl, Per (2000): Rapport. Kalix rådslag. Stockholm: MarketWatch.
Wilhelm, Anthony G. (2000): Democracy in the Digital Age: Challenges to Political Life in Cyberspace. New York & London: Routledge.
Åström, Joachim (1998): »Lokal demokr@ti«. I: IT och kommunerna: En översikt. Stockholm: Kommentus. (Àjour, nr 1).

Högskolan i Borås
Human IT / ITH
501 90 Borås
Tfn. 033-16 43 20 (redaktör)
Fax. 033-16 40 05
E-post. human.it@hb.se
ISSN (tryckt version) 1402-1501
ISSN (elektronisk version) 1402-150X

Senast uppdaterad: 2003-04-04
Helena Francke
University College of Borås
Human IT / ITH
SE-501 90 Borås, Sweden
Phone. +46 33 16 43 20 (editor)
Fax. +46 33 16 40 05
E-mail. human.it@hb.se
ISSN (print) 1402-1501
ISSN (elektronic) 1402-150X