Human IT - tidskrift för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv

ITH - Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv
vid Högskolan i Borås

7:2

[Artiklarna är sparade som pdf-filer]

avdelningslinje

Ledare

Under åren som gått har vi haft förmånen att i Human IT samla ett antal artiklar som visar hur man utnyttjar digitala tekniker för att besvara viktiga frågor inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi har även presenterat studier som speglar olika sätt att analysera det framväxande datorberoende samhället och dess kulturer. Dessa båda angreppssätt illustrerades av de två inbjudna föreläsarna på årets gemensamma konferens för The Association for Computers in the Humanities och The Association for Literary and Linguistic Computing (ALLC/ACH 2004) som gick av stapeln i Göteborg i juni. Inledningsvis talade John Nerbonne medryckande om ett antal projekt han varit involverad i vid universitetet i Groningen, Nederländerna. Bland dessa finns arbeten som utnyttjar stora datamängder för att kartlägga dialekter och språkliga varianter. Han poängterade även med viss provokation att det han ser som uppgiften inom humanities computing är att undersöka ”traditionella humanistiska problem” med hjälp av de verktyg som datorer erbjuder oss, framför allt genom att låta oss studera stora mängder data genom olika former av data mining. Enligt Nerbonne har forskare inom humanities computing varit alltför fascinerade av smarta tekniska lösningar och alltför lite intresserade av att producera faktiska svar.

I konferensens avslutande föreläsning reflekterade Espen Aarseth över de verktyg som traditionella (huvudsakligen humanistiska) discipliner erbjuder för att studera de kulturella produkter som skapas med hjälp av datorer, framför allt med fokus på spel i virtuella miljöer. Trots att hans intressen inte överensstämmer med Nerbonnes agenda för humanities computing antydde Aarseth emellertid en väg mot att producera ”svar” eller produkter genom ett samarbete mellan speltillverkare och forskare kring open source-spel som kan användas för att utforska nya spelidéer, till gagn för ett stort antal varande och blivande spelkonstruktörer, inte minst på de universitets- och högskoleutbildningar som dyker upp i rask fart.

Mellan dessa två föreläsningar låg en stor mängd presentationer av projekt och teknikutveckling som berör digitala arkiv, vetenskapliga utgåvor, TEI och XML, e-learning, lingvistik, datorspel och, inte minst, konferensens tema flerspråklighet och mångkulturalism.1 Inflätat i detta var naturligtvis även en stor mängd spännande diskussioner och möten. Inte minst hettade det till när Julia Flanders, Paul Caton och Allen Renear tog sig an mer teoretiska aspekter på uppmärkningsspråk och i svaromål med varandras tidigare anföranden i artiklar och vid konferenser diskuterade bland annat den uppmärkta textens teoretiska status, uppmärkningens möjlighet att fånga fysiska dimensioner i källdokumentet och vilken framtid OHCO-modellen (Ordered Hierarchy of Content Objects) för uppmärkt text har.

I föreliggande såväl omfångs- som innehållsrika nummer av Human IT presenterar vi artiklar av ett antal nordiska forskare från olika discipliner. Först ut är Anna Gunder, Uppsala universitet, som i ”Harry Ludens” publicerar det avslutande kapitlet i sin sammanläggningsavhandling Hyperworks: On Digital Literature and Computer Games (för tidigare uppsatser se HIT 3/99 och 2-3/01). Titeln Harry Ludens anspelar på hur romanen Harry Potter och de vises sten inspirerat till nya verk i form av film och datorspel. Artikeln är en studie av hur mediestrukturen i roman och spel på olika vis för fram narrativa och ludiska strukturer för att undersöka hur romanen används i konstruktionen av spelet. Analysen utförs mot bakgrund av de teoretiska och metodiska verktyg som Gunder har lagt fram i ovan nämnda tidigare Human IT-artiklar.

Rune Dalgaard, verksam vid Institut for Informations- og Medievidenskab, Aarhus universitet, presenterar en medieteoretisk studie av Internets funktion som hypertextarkiv för vetenskaplig publicering. Dalgaard framhåller de förändringar i våra kunskapssystem som utnyttjandet av ett nytt medium för med sig och belyser med två exempel hur likheter och skillnader ter sig mellan tryckta och elektroniska medier.

Frans Mäyrä och Tere Vadén, Hypermedia Laboratory vid Tampere universitet, förflyttar oss från texter till frågor som väcks av införandet av proaktiv teknik i våra hem. Med utgångspunkt i två användargrupper – ”early adopters” och äldre – diskuterar de etiska hänsynstaganden som tekniken aktualiserar och föreslår två designprinciper: användaranpassning/-kontroll och konsekvens. Avslutningsvis exemplifierar de hur en proaktiv utopi kan tänkas se ut, vilket görs utifrån SF-författaren Iain M. Banks romaner om The Culture.

Därpå följande två artiklar är författade inom programmet Bibliotek, IKT och lärande (BIKT) vid Högskolan i Borås. Olof Sundins artikel ”Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet” är tillkommen inom projektet ”Informationssökning i övergången från utbildnings- till yrkespraktik” och utgör en gedigen kritisk genomgång av forskning inom områdena användarstudier och användarundervisning. Utifrån ett särskilt intresse för yrkesidentiteter och professionssträvanden närmar sig Sundin framför allt forskning som berör de två yrkesgrupperna bibliotekarier och sjuksköterskor. Särskilt fokus ligger på informationssökning och användarundervisning som sker i eller med hjälp av elektroniska informationssystem. Kunskapsöversikten utmynnar i ett antal forskningsfrågor som undersöks inom BIKT-projektet.

Inom projektet ”Förutsättningar för lärande: märkning av elektroniska dokument” har Veronica Johansson skrivit ”Elektroniska dokument i informationspolitisk belysning”. Även denna artikel har en genomgång av litteratur som ringar in det hittills tämligen outforskade område som rör studier av informationspolitiska konsekvenser av olika textstrategier i digitala miljöer. Bland andra har ovan nämnda Allen Renear visat hur ideologier kan urskiljas i olika angreppssätt till uppmärkningsspråk, men Johanssons översikt vidgar perspektiven vad gäller såväl politiska konsekvenser som former av märkning.

Slutligen innehåller Human IT denna gång en bokrecension: Torgil Persson reflekterar över distansundervisning i anslutning till Göran Larssons nyutkomna bok Från klassrum till cyberspace.

Nästa nummer av HIT, 7:3, utkommer under hösten och har artificiell intelligens som tema. Vi välkomnar bidrag till volym 8, såväl till den granskade som till den öppna sektionen. Glöm inte heller att anmäla dig till vår e-postlista för att få information om nya nummer och call for papers. Detta görs enklast genom att skicka ett e-brev till redaktionen, <human.it@hb.se>.

Borås i juli 2004
Helena Francke


1 Dokumentation från konferensen finns tillgänglig på <http://www.hum.gu.se/allcach2004/>. [Åter till texten]

Högskolan i Borås
Human IT / ITH
501 90 Borås
Tfn. 033-435 44 21 (redaktör)
Fax. 033-435 40 05
E-post. human.it@hb.se
ISSN 1402-151X

Senast uppdaterad: 2008-02-14
Jonas Söderholm

University College of Borås
Human IT / ITH
SE-501 90 Borås, Sweden
Phone. +46 33 435 44 21 (editor)
Fax. +46 33 435 40 05
E-mail. human.it@hb.se
ISSN 1402-151X