Utgiven av  ITH:
Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv,
Institutionen Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

Nr 2 - 1999

TEMA: Kognitiva aspekter på IT

Redaktör: Maria Rooth

Gästredaktör: Jan Buse

ISSN: 1402-151X
ISSN (print): 1402-1501

Innehåll:

Ledare

Peter Gärdenfors
Cognitive science:
from computers to anthills as models of human thought

Bengt-Arne Vedin
Information evolution
- in past and future history

Simon Winter
Det »självklara« behöver inte sägas

Agneta Gulz
»Does one size fit all?«
- kognitiv variation och IT

Bengt-Arne Vedin
Bits more basic for physics than fundamental particles?

Jens Allwood, Maria Cheadle & Anders Green
Interactive Acquisition of Terminology Describing Job Applicants in Job Advertisements

Johan Svedjedal
Busy Being Born or Busy Dying?
The Internet and new combinations of traditional professional functions in the book trade

Ledare

Bästa Läsare,

Under arbetet med att sammanställa föreliggande nummers tema – Kognitiva aspekter på IT - har en schlagermelodi vid ett otal tillfällen spontant spelats upp på min mentala jukebox. Det var Arja Saijonmaa som sjöng den för några år sedan, och jag tror dess titel är "Högt över havet". Med tanke på att jag aldrig varit speciellt förtjust i melodin, tyckte jag att det var lite irriterande att så ofta komma på mig själv med att nynna den vid inläsning av de kognitionsorienterade artiklarna som insänts till oss. En fras i melodin var särskilt frekvent på jukeboxen: "Vem är jag? Vem är du? Kan vi få kontakt nu?"

Med viss oro rörande den egna associativa kompetensen, tvingades jag konstatera att någon funktion i min hjärna uppenbarligen skapat ett samband mellan schlagerfrasen och innehållet i artiklarna. Associationen framstod, åtminstone till att börja med, som både ganska banal och sökt. Emellertid kan man, med en gnutta hermeneutisk inlevelse, indela temanumrets artiklar efter den omtalade schlagerfrasen:

"Vem är jag?"

Inom kognitionsforskningen tror jag att frågan med fördel kan översättas till hypoteser, studier etc rörande människans kognitiva förmåga, samt premisserna för dessa (som t ex tankedominerande metaforer och människans evolutionära historia).

Artiklar i föreliggande temanummer som delvis behandlar denna aspekt av kognitionsforskningen är:

• Cognitive science: from computers to anthills as models of human thought (Peter Gärdenfors). Gärdenfors ger en initierad genomgång av kognitionsforskningens ursprung, tillblivelse och nuvarande inriktningar. Samtidigt illustrerar artikeln hur sättet att se på det mänskliga tänkandet genomgått dramatiska förändringar i tiden, och att t ex nya uppfinningar ibland starkt påverkat också hur den mänskliga hjärnan uppfattas och förstås: Så innebar de första datorerna under 40- och 50-talen uppkomsten av en ny förförisk modell, eller metafor, att använda vid tolkning av mänsklig kognition.
• Information evolution — in past and future history (Bengt-Arne Vedin). Människans värld, bl a hennes kognitiva karaktäristika och sociala uttrycksformer, behandlas av Vedin på ett abstrakt plan där en dominerande förklaringsmodell är evolutionära krafter, biologiska som sociala, i alla förändrings- och utvecklingsprocesser: Från initialt mycket enkla förhållanden (eller tillstånd) uppstår mer komplexa företeelser genom diverse urvalsmekanismer, självorganisering etc.

"Vem är du?" OCH "Kan vi få kontakt nu?"

Vid all informationsförmedling är den andre och, inte sällan, även det andra (dvs, den/det man kommunicerar med och/eller den/det man kommunicerar genom) faktorer som naturligen präglar både formen för den kommunikation som bedrivs, samt också själva innehållet i det som förmedlas. Kunskaper om dessa kommunikationens fundamentala komponenter (jag, du, det) är essentiell, inte minst vid utvecklande av t ex målgruppsanpassade användargränssnitt.

• Det »självklara« behöver inte sägas (Simon Winter). Artikeln belyser hur bl a förväntningar styr specifika kommunikationssituationer. En slutsats är att ömsesidig kunskap inte behöver repeteras, det självklara behöver inte sägas. Emellertid, vad som är självklart, varierar ju från person till person: Så kan en elektronisk apparats (t ex en video) kontrollpanel ha en genomskinlig logik för en användare, medan en annan användare (eller snarare icke-användare) blott ser ett gytter av obegripliga funktionsknappar. Studier av det självklara, inom respektive tänkt målgrupp, är rimligen ett värdefullt moment vid utvecklandet av mer adaptativa gränssnitt för elektroniska prylar, användargränsnitt och mm.
• »Does one size fit all?« - Kognitiv variation och IT (Agneta Gulz). I artikeln argumenterar Gulz för utveckling av användargränsnitt som bättre tar hänsyn till den kognitiva variation som olika människor besitter. Övergången från kommandobaserade gränssnitt till grafiska innebar förvisso en bättre anpassning till människans speciella förutsättningar att hantera och förstå information: Vi har överlag lättare att minnas form, färg, storlek etc, än siffer- och bokstavskombinationer. Emellertid ges det i artikeln belägg för att ett och samma gränsnitt inte passar alla grupper av människor, en adaptativ differentiering av hur information presenteras är därför önskvärd.

Därmed var de artiklar som ingår i föreliggande nummers tema redovisade. Ytterligare ett par artiklar, som ämnesmässigt går utanför föreliggande nummers tema, har vi denna gång tagit med i "Human IT":

• Bits more basic for physics than fundamental particles? (Bengt-Arne Vedin). I det här numrets andra artikelbidrag från Vedin behandlas informationsbegreppet utifrån teorier traditionellt tillhörande fysikens ämnesområde. Bland annat spekulerar Vedin huruvida information möjligen kan betraktas som en femte grundläggande beståndsdel i verkligheten, lika fundamental som de inom fysiken redan etablerade: massa, energi, rum och tid.
• Interactive Acquisition of Terminology Describing Job Applicants in Job Advertisements (Jens Allwood, Maria Cheadle, Anders Green). I traditionella datorbaserade klassifikationssystem, rörande lediga tjänster, saknas möjligheter att i kodifierad form ange flera  vanligt förekommande önskemål från arbetsgivarna. Det kan röra sig om att den utlysta tjänsten passar en person som är kreativ, socialt kompetent, anpassningsbar etc. Allwood, Cheadle och Green har utvecklat redan existerande klassifikationssystem till att omfatta även ovan exemplifierade kvaliteter. Likaså har ett datorverktyg som kan analysera text baserad på klassifikationssystemets kategorier utvecklats.

Beklagligt nog missade vi att föra in de sista korrekturrättelserna i Johan Svedjedals text i förra numret av Human IT. Vi ber om ursäkt för detta missöde och publicerar därför återigen artikeln Busy Being Born or Busy Dying? – The Internet and new combinations of traditional professional functions in the book trade.

I nästkommande nummer (3/99) är frågor kring digital arkivering i fokus. Eventuella artikelbidrag till detta tema är av självklart intresse för oss. Deadline är 10:e september.

Slutligen, även om det nog kan blixtra och dundra ibland önskas en trevlig sommar till er alla!

Jan Buse, gästredaktör

(åter till innehållsförteckningen)

åter till: