Finneran's Wake
- recension av:
The Literary Text in the Digital Age
Ed. Richard J. Finneran
Ann Arbor : The University of Michigan Press, 1996
Inst. Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
INGRESS
ELEKTRONISK TEXTUALITET
TEXTER OM E-TEXT
HYPERTEXTUALITET
EXEMPLET TEXTKRITISKA EDITIONER
THE LITERARY TEXT IN THE DIGITAL AGE
Noter
Referenser
Författaren
Ingress The Literary Text in the Digital Age är en antologi som
behandlar en ganska avgränsad nisch inom elektronisk textualitet, nämligen textkritiska
hypereditioner. För att ge läsaren en bättre möjlighet att placera in antologin bland
utbudet av övriga texter, som mer generellt behandlar elektronisk textualitet i
allmänhet och hypertextualitet i synnerhet, inleds artikeln nedan med en
litteraturöversikt, där jag också något redogör för väsentliga frågeställningar
och omständigheter kring elektroniska editioner och textkritisk debatt. Först därefter
följer så en mer specifik kommentar till antologin och tre utvalda bidrag därur.
(Åter till början av artikeln)
Elektroniska texter har vid det här laget (åtminstone i förlagsindustrin) fyra-fem
decennier på nacken. Sedan 10-15 år tillbaka är elektronisk textbehandling något en
stor del av oss arbetar med till vardags i våra persondatorer. E-text har blivit något
självklart och vardagligt.
I förhållande till hur vi tidigare skapade texter, innebär e-text då något absolut
nytt, någon dramatisk förändring av hur vi förhåller oss till textualitet,
publicering, textskapande och läsning? Både ja och nej.
Nej - i den bemärkelsen att textualitetens utveckling följer logiskt på och
dessutom återanvänder åtskilliga moment ur tidigare skriftligheter (såväl
papyrusrullar, vaxtavlor, handskrivna codices, skrivmaskiner som tryckta böcker 1 ). Några påpekar rentav att den elektroniska textualiteten
kan uppvisa drag gemensamma med den orala berättarkonst man kan bevittna i samhällen som
saknar skrivkonsten.
Väljer man att anlägga perspektivet på det sättet, kan man se utvecklingen av
elektronisk textualitet (eller skriftlighet) som kvantitativ.
Ja - i den bemärkelsen att några karakteristika ändå i grunden förändrats
i och med den elektroniska textualiteten. Det gäller bl.a. aspekter som dynamik och
föränderlighet, transportabilitet, linearitet, interaktivitet, distribution,
möjligheter till automatisk sökning och kodning i flera nivåer - dold eller
synlig 2 .
Elektronisk textualitet innebär i sådana avseenden en ny skriftlighet och en kvalitativ
förändring av vår textualitet.
Åtskilliga forskare har pekat på hur en sådan övergång mellan en äldre och en
nyare textualitet sker, vilka konsekvenser den får och under vilka villkor den sker 3 . För (den i själva verket ganska långsamma och
successiva) övergången från handskrifter till maskintryckt text under 1400- och
1500-talet, finns vid det här laget åtskilliga klassiska verk. Väljer jag något verk
på måfå, kan jag nämna Elisabeth Eisensteins The Printing Press as an Agent
of Change från 1979.
(Åter till början av artikeln)
Hur ligger det då till med skildringar och analyser av hur vår tids
textualitetsförändring går till - den från tryckt, pappersburen text till elektronisk,
binärt representerad text?
På svensk botten finns sorgligt lite skrivet - än så länge. Utanför våra gränser
har det däremot skrivits en hel del. Charles Faulhaber (University of Californa,
Berkeley) presenterade 1991 en intressant artikel, Textual Criticism in the 21st
Century, där han bl.a. ställer den retoriska frågan om vi inte är på väg mot ett
förändrat "paradigm", där den elektroniska texten ses som den primära
versionen och den tryckta / utskrivna den sekundära (en frusen tillfällighetsbild av hur
en levande, föränderlig textmassa råkade se ut vid en viss tidpunkt).
I allt högre grad transporteras och överförs nu dokument från dator till dator utan
att någonsin frysas i en utskrift av något slag. Detta får spännande konsekvenser, och
ställer flera av våra vedertagna koncept och kvalitetsbegrepp på huvudet, vilka
samtliga utgår från en syn där ett dokument är statiskt, avgränsat, fixerat och -
just - "fruset", medan det elektroniska dokumentet, i synnerhet det
hypertextuellt distribuerade, är dynamiskt, gränsupplösande, icke-fixerat och
föränderligt.
Willard McCarty (Kings College, London) skriver om anammandet av en ny
teknologi:
what we can observe so far suggests that the assimilation of the computer is
following what I take to be a common path for a new technology: first, in the imitative
phase, it tends to be used as if it were merely an improvement and replacement for what is
already known; then, after some time, we begin to see it as genuinely new, and to realize
that its newness alters how we think about the world.
(McCarty, 1993, s. 80-81)
(Åter till början av artikeln)
"
genuinely new
", "
alters how we think
".
McCarty ser sannerligen radikala konsekvenser i kölvattnet på den nya tekniken och
textualiteten. Det gör också Jay David Bolter, som skrivit den 4 kanske mest citerade och berömda boken under 1990-talet om
elektronisk textualitet: Writing Space : the Computer, Hypertext, and the History of
Writing (1991). Bolter pekar bl.a. på e-textens heterogenitet gentemot den tryckta
textens homogenitet - textens innehåll och form kan förändras beroende på vem som
läser den. E-texten är möjlig att skapa i flera nivåer - med lager på lager av
information, som kan skalas bort eller läggas på varandra efter önskemål. Det
elektroniska dokumentets struktur är topografisk snarare än - som det tryckta
dokumentets - hierarkisk.
Bolter, från början en forskare inom klassisk humaniora, visar hur olika
skrivteknologier under olika epoker tillhandahållit en viss "skrivrymd" (Writing
Space), och hur denna rymd eller ekonomi definierat textualiteten ifråga. Så
också med den elektroniska textualiteten. Han pekar även förtjänstfullt på hur den
moderna textualiteten förändrar vår uppfattning av vad en bok och ett verk är 5 .
Att en viss mognad nåtts i betraktandet av elektronisk textualitet märks just bl.a.
på den ökade mängden litteratur om e-text i allmänhet och om hypertext i
synnerhet.
(Åter till början av artikeln)
Hypertextualiteten 6 intensifierar och tydliggör
de nya villkoren för och egenskaperna hos elektronisk text. Allt sedan Ted Nelsons
skriverier på 60-talet, har hypertext framstått som ett alltmer intressant och naturligt
sätt att distribuera elektronisk text på.
Under den senaste tioårsperioden har forskningen skjutit fart kring hypertextualitet,
och man har experimenterat med en mängd olika system för hyperdokument. En miljö som de
allra senaste åren inneburit en explosion för hypertextuellt distribuerade dokument är
World Wide Web - "webben".
Även om WWW som miljö långt ifrån tillfredsställer viktiga krav och önskningar
från såväl bibliotekarier som hypertextforskare och -debattörer (se bl.a. Dahlström
och Gunnarsson, 1997), är "webben" och dess publika genombrott under de senaste
två-tre åren av fundamental betydelse, åtminstone i den meningen att hypertext, som
fenomen betraktat, slagit igenom på allvar och blivit en företeelse miljontals
människor bekantar sig med närapå dagligen.
Så gott som envar som publicerar eller söker information över webben, konfronteras
med hypertextualitetens egenskaper och villkor. I publiceringsläget kan det exempelvis
gälla att skapa en filstruktur för ett hypertextdokument och att länka delar av denna
filstruktur samman hypertextuellt. När det gäller att söka och inhämta information via
WWW, kan det gälla att navigera rätt i hyperrymden, att få en klar förståelse för
hyperdokumentens karaktär av trasselsuddar eller garnnystan av filer, att undvika att
hamna "lost in hyperspace".
Litteraturen när det gäller hypertextualitet har haft trögt att komma igång. Visst
vimlar det av handböcker i det f.n. vanligaste kodspråket för hypertextdokument, HTML,
men verk som mer djuplodande försöker analysera effekter av och villkor för hypertext
har hittills mest stått att finna i vetenskapliga konferensproceedings och mer tekniskt
inriktade avhandlingar.
(På svenska har det hittills varit tämligen ont om verk som behandlar
hypertextualitet som fenomen, såväl översiktligt som mer analytiskt. På andra sidan
kölen skrivs dock en hel del läsvärt och tankeväckande om hypertextualiteten och dess
konsekvenser för publicering, relationen läsare - författare (fundera över termen
"wreader"!), narrativitet, bok- och verkskonceptet m.m. Gunnar Liestøl
och Espen Aarseth är två (av flera) forskare, vars skriverier blivit
internationellt uppmärksammade 7 . Det skall t.ex.
bli spännande att ta del av Espen Aarseths på Johns Hopkins University Press i september
1997 publicerade avhandling Cybertext : Perspectives on Ergodic Literature.)
(Åter till början av artikeln)
Som en lysande, betraktansvärd och lättläst fyrbåk står dock George P. Landows Hypertext
: the Convergence of Contemporary Critical Theory and Technology från 1992 8 . Landows (professor i engelska litteraturen vid Brown
University) bok har snabbt blivit ett rejält standardverk inom området, och förtjänar
all uppmärksamhet. På en klar och redig engelska redogör han för hypertextualitetens
villkor och hur den utmanar och förändrar åtskilliga av våra invanda koncept -
däribland text, bok, verk, textparti / lexia 9 ,
läsare, författare, narrativitet, läsning, förläggare, student, lärare, m.m.
Som titeln skvallar om, undersöker också Landow relationen mellan å ena sidan
poststrukturalistisk filosofi och kritisk teori och å andra sidan den moderna,
hypertextbaserade, elektroniska textualiteten. En lång rad av de textteoretiska
påståenden om bl.a. dekonstruktion som gjorts av bl.a. Jacques Derrida, Roland Barthes,
Michael Bachtin och Michel Foucault får intressanta och övertygande illustrationer av
den nya tekniken:
The many parallels between computer hypertext and critical theory have many
points of interest, the most important of which, perhaps, lies in the fact that critical
theory promises to theorize hypertext and hypertext promises to embody and thereby test
aspects of theory, particularly those concerning textuality, narrative, and the roles or
functions of reader and writer. Using hypertext, critical theorists will have, or now
already have, a new laboratory [min kursiv.], in addition to the conventional
library of printed texts, in which to test their ideas. Most important, perhaps, an
experience of reading hypertext or reading with hypertext greatly clarifies many of the
most significant ideas of critical theory. As J. David Bolter points out in the course of
explaining that hypertextuality embodies poststructuralist conceptions of the open text,
"what is unnatural in print becomes natural in the electronic medium and will soon no
longer need saying at all, because it can be shown".
(Landow, 1992, s. 3)
Skall man tvunget formulera någon som helst kritik mot Landow, kan man tycka att han
emellanåt använder termen "hypertext" lite slarvigt - ibland tycks det som om
han lika gärna kunde skriva "digital" eller "elektronisk" text, helt
enkelt 10 .
Ett av de områden, där Landow pekar på en rad intressanta konsekvenser och
möjligheter till radikalt genomgripande förändringar, både när det gäller
publicering, teorier och metoder, är den textkritiska editionen 11
:
The capacity of hypertext to link all the versions or variants of a particular
text might offer a means of somewhat redressing the balance between uniqueness and
variation in preprint texts. /.../ hypertext offers the possibility of presenting a text
as a dispersed field of variants and not as a falsely unitary entity. High resolution
screens and other technological capacities should some day also permit a means of
presenting all the individual manuscripts. An acquaintance with hypertext systems might by
itself sufficiently change assumptions about textuality to free students of preprint texts
from some of their biases.
(Landow, 1992, s. 56)
(Åter till början av artikeln)
Liksom inom åtskilliga andra litteraturens och litteraturforskningens deldomäner, har
det inom editionsforskningen uppstått häftig debatt den senaste tioårsperioden, främst
orsakad av elektronisk textualitet jämte hypertextualitet och de konsekvenser och villkor
dessa medför. Debatten har gällt såväl metoder och teknik som koncept, begrepp och
därmed också teori. Utvecklingen och diskussionen inom just editionsforskningen är
intressant att följa, då den mycket tydligt illustrerar och påverkas av e-textens i
allmänhet och hypertextualitetens i synnerhet djupgående förändringskonsekvenser.
Tunga textteoretiska inlägg i debatten har bl.a. gjorts av nestorn Jerome McGann
(t.ex. i artikeln The Rationale of Hypertext, men kanske främst i boken The
Textual Condition, 1991). McGann - och många med honom - förespråkar en helt ny typ
av editioner i elektronisk form, i hypereditioner, eller snarare hyperarkiv. I
sådana arkiv parallellpubliceras flera (gärna samtliga tillgängliga) versioner av ett
"verk", utan att någon särskild basversion ges företräde framför de andra -
som ju hittills varit praxis när det gäller pappersburna editioner, av utrymmes- och
kostnadsskäl. En viktig invändning av McGann mot den traditionella pappersburna
editionen i codexform, är att man där begagnar en och samma teknik för både verktyg
och studieobjekt 12 , och att man inte, när det nu
finns möjlighet till det, lyfter verktygen och perspektiven till en nivå och en
dimension ovanför och bortom den miljö i vilken manuskripten och föremålen för
editionerna är tillverkade.
Hypereditionen eller hyperarkivet bör också, menar de flesta, innehålla åtskilligt
mycket mer än transkriberade handskriftsversioner, exempelvis inscannade bilder av
handskrifter och / eller tryckta tidigare utgåvor, mjukvaruverktyg för t.ex. sökningar,
omkodningar och omstruktureringar av materialet, kommentarer, lexika, konkordanser,
realiaverk, forskardiskussioner, grammatikor, illustrationsmaterial etc. Exakt hur det
ultimata hyperarkivet bör utformas, är föremål för debatt, ofta utgående från
traditionellt olika teoretiska perspektiv på textkritik och editionsarbete.
Internationellt har denna debatt resulterat i en mängd konferenser och diskussioner
på temat elektroniska (hyper)editioner de senaste åren 13
. Många konferensinlägg och artiklar finnar man via WWW, men långt ifrån alla. För
oss som gärna följer med i diskussionen om e-text, hypertext och
skall vi kalla
det "framtidens möjliga bokformer"?
har nu Richard J. Finneran
(professor i engelska vid University of Tennessee, Knoxville, USA) samlat ett antal
artiklar och föredrag till en aptitlig antologi, The Literary Text in the Digital Age
(Ann Arbor: The University of Michigan Press, 1996) 14
.
(Åter till början av artikeln)
Antologin innehåller, förutom redaktören Finnerans förord, inalles 14 bidrag. Boken
kan sägas ta sitt avstamp i två aspekter:
För det första att den digitala tekniken och dess spridande via persondatorer och
globala nätverk är på väg att orsaka genomgripande, paradigmatiska, förändringar
när det gäller hur litterära texter skapas, bevaras, sprids och studeras.
För det andra att vi sedan ett par decennier tillbaka kan konstatera, att den
traditionella uppfattningen av "Den Definitiva Editionen" (utgående från en
given bastext, där eventuella avvikelser i andra versioner hänvisas till en ofta
kryptisk notapparat) starkt utmanas av andra idéer om hur en kritisk edition bör
utformas, där en kraftigare tyngdpunkt ligger vid att behandla flerversionella litterära
texter som komplicerade (nästan organiska) processer, med s.k. diskreta
manuskriptversioner. Denna senare syn på editionen, med dess krav på möjligheter till
parallella versionspubliceringar, åskådliggör tydligt den tryckta codexformens
avsevärda begränsningar.
Dessa två omständigheter och denna eventuella paradigmstrid ligger till grund för
det understundom polemiska tonfallet i boken.
Åtskilliga av bokens artiklar refererar också flitigt till de standardverk jag
åberopade ovan i artikeln, främst däribland: George Landow, Jay David Bolter, Richard
Lanham, Ted Nelson och Jerome McGann (som f.ö. själv representeras med en artikel om
sitt arbete med ett veritabelt hyperarkiv över Dante Gabriel Rossettis arbeten).
Antologin inleds med två översikter, en av Susan Hockey om e-texters utveckling och
villkor, en av Peter Shillingsburg om vilka internationella önskemål som finns från
forskarsamhället och vilka principer som bör gälla för elektroniska editioner eller
arkiv.
Michael Sperberg-McQueen och John Lavagnino resonerar sedan något om kodningen och
särskilda problem som uppstår.
Därefter följer en rad artiklar som diskuterar särskilda pågående
hypereditionsprojekt och teoretiska problem: Hoyt Duggan (om Piers Plowman), Peter
Robinson (om Chaucer och Canterbury Tales), Ian Lancashire (om engelsk
renässanslitteratur), Jerome McGann (om Dante Gabriel Rossetti-arkivet), Simon Gatrell
(om Thomas Hardy) samt William ODonnell och Emily Trush (om W. B. Yeats).
Phillip Doss och Charles Ross bidrar med varsin analys av relationen mellan
elektroniskt editionsarbete och frågeställningar inom samtida textteoretisk och
poststrukturalistisk diskussion.
John Unsworth målar avslutningsvis upp ett något bredare perspektiv, och försöker
placera den digitala utvecklingen och arbetet med hypereditioner i ett större kulturellt
perspektiv - hur förändras t.ex. olika traditionella roller av ökad tillgänglighet,
större utbud och globalisering (om nu detta blir en reell följd av förverkligandet av
hyperarkiv)?
Nedan tittar jag lite närmare på artiklarna av Hockey, Shillingsburg och Robinson.
(Åter till början av artikeln)
Susan Hockey, föreståndare för CETH - Center for Electronic Texts in the
Humanities - vid Rutgers och Princeton University, inleder bidragen med en överblick
över e-texters och e-editioners utveckling och allmänna villkor.
Läsaren ges en bred introduktion till vilka textbehandlingsprogram som funnits, vilka
kollationeringsprogram (dvs program för direkta jämförelser mellan varianter av texter)
som skapats och hur dessa fungerat. Hockey ger också en introduktion till scanning -
problem och möjligheter, liksom till det stora området som gäller formatering och
kodning (markup) av texter: såväl SGML 15
som dess DTD TEI 16 behandlas tämligen utförligt.
Hockey avrundar sin översikt med en kort genomgång av olika bärande medier, samt
möjligheten att disseminera elektroniska texter över nätverk.
(Åter till början av artikeln)
Peter Shillingsburg, professor i engelska vid Mississippi State University, har
en lång och gedigen erfarenhet av elektronisk text. Tidigt insåg han problemet med
datorvärldens relativa inkompatibilitet, dvs svårigheterna att överföra data från en
dator till en annan, från en miljö till en annan. Forskarsamhällets arbete med
editioner och ett eventuellt framtida skapande av stora elektroniska textarkiv, rentav
hyperarkiv, ställer dock stora krav på möjligheter att överföra data utan väsentliga
förluster. Skall vi starta arbetet med kollaborativ hypertext, med att bygga upp
hyperarkiv, där forskare kan bygga vidare på varandras arbete - kumulativa, ständigt
pågående editionsprocesser - måste vi också undanröja hindren mot transportabilitet.
Hellre än att varje forskarteam var för sig uppfinner hjulet, varje gång ett arkiv / en
edition skall skapas, måste vi också i så stor utsträckning som möjligt försöka
komma överens om hur dessa editioner skall utformas och byggas upp.
Shillingsburg sökte därför tidigt utarbeta huvudsakliga principer för elektroniska
arkiv och digitalt representerade textkritiska editioner, med förhoppningen att editorer
världen över kunde ansluta sig till dessa principer, och på det sättet åstadkomma en
gemensam plattform för det framtida arbetet med elektroniska editioner.
De utarbetade principerna - General Principles for Electronic Scholarly Editions
- distribuerades 1993 via diskussionsfora, konferenser och mailinglistor, och resulterade
bl.a. i den översikt som Shillingsburg ger i sitt bidrag till den här antologin, Principles
for Electronic Archives, Scholarly Editions, and Tutorials.
Också Shillingsburg noterar hur vårt invanda koncept "edition" allt mer
börjar utmanas och förändras, när vi talar om de elektroniska verktygen. Kanske skall
vi inte tala om edition längre, snarare om arkiv? Eller kanske t.o.m. bibliotek?
The vision of an electronic scholarly edition begins to resemble an archive of
editions with annotations, contexts, parallel texts, reviews, criticism, and
bibliographies of reception and criticism. In effect it is really a library we want.
(s. 24)
I huvudsak berör Shillingsburgs principer följande områden:
1. Användbarhet: arkivet (el. editionen) bör vara så lättillgängligt som
möjligt för flest antal användare. En truism - visst. Men en rad bryderier infinner sig
här. Skall arkivet distribueras via CD-ROM eller ligga tillgängligt på en server
(CD-ROM-distribution problematiserar uppdateringsfrågan)? Skall arkivet kunna erbjuda
olika, skräddarsydda, nivellerade versioner av arkivet (bl.a. beroende på kapaciteten
hos användaren och dennes datorutrustning)? Shillingsburg fastnar slutligen för en
nätverkslösning, där arkivet ligger tillgängligt på en server. Skall arkivet finnas i
fler upplagor på fler servrar, bör en server stå för "masterkopian", där
successiva uppdateringar och förändringar införs.
En sådan lösning hindrar naturligtvis inte, att tillfälliga, "frusna"
editionsversioner distribueras på CD-ROM eller i pappersform, om någon användare så
önskar.
2. Transportabilitet. Här avser Shillingsburg fr.a. transportabilitet mellan
olika system och datormiljöer. Givetvis bör ett plattformsoberoende eftersträvas i så
stor utsträckning som möjligt. Ser vi t.ex. till kodspråk, pågår här mycket arbete
med att få fram och kunna enas om ett gemensamt kodspråk lämpligt för den här typen
av dokument och litteratur. Webbens populära kodspråk, HTML, är långt ifrån
tillräckligt som DTD. Någon annan DTD av SGML (eller motsvarande) är nödvändigt, och
även om åtskilliga hittills arbetat med TEI (för förkortningarna, se not 15 och 16),
föreligger ändå behov av ett annat, än mer skräddarsytt kodspråk. Förslag till
sådana standardiserade instruktioner för kodspråk är XML (Extended Markup Language)
17 och EAD (Electronic Archive Description).
3. Specifikationer för arkivet:
a) Arkivet bör vara multi(och hyper-)medialt
b) Arkivet bör vara interaktivt, och i så stor utsträckning som möjligt
kunna anpassas till användarens nivå och önskemål.
c) Det bör vara möjligt för användaren att lägga kommentarer till arkivet -
där kommentarerna hålls åtskilda från originaltexterna men ändå är tillgängliga
och sökbara för andra användare (cf här webbens tillkortakommanden för
närvarande
).
d) Arkivets system bör ge användaren möjligheten att citera, kopiera, länka till
och skriva ut valfria textdelar. (Här glider Shillingsburg, ofrånkomligen, in på
upphovsrättsliga frågor)
e) Kollationering (en väsentlig del av arbetet med flerversionella editioner)
bör vara en självklar möjlighet i hypertextmiljö. Användaren bör kunna arbeta med
parallella textversioner i flera fönster samtidigt, gärna med möjligheten att
"scrolling" sker samtidigt, automatiskt, i samtliga fönsterversioner.
f) Arkivet bör innehålla intertextuella och kontextuella länkar - dvs. till
parallelltexter, transkriptioner, handskrifter, motversioner (repliker, parodier etc),
kommentarer, relaterade texter, tillämpningar, lexika, konkordanser, grammatikor etc.
4. Säkerhet och ordning. Originalmaterialets integritet bör säkerställas,
men användaren bör ha möjlighet att skapa alternativa versioner.
5. Integritet. Arkivet bör med jämna mellanrum säkerhetskopieras av en
central instans.
6. Arkivet bör vara utbyggbart dels för den som driver / kompilerar arkivet
(allt eftersom forskningen producerar nya rön), dels för användarna i form av
kommentarer, tillägg.
7. Utskriftsmöjligheter. Möjligheten att skriva ut delar av eller hela arkivet
(som det ser ut vid en viss tidpunkt) bör inte blandas samman med frågan om huruvida
sådan utskrift bör kosta pengar eller inte, men möjligheten bör finnas där, enligt
Shillingsburg. Han skriver också:
The need for printed texts will continue, but an ideal electronic scholarly
edition may make the printed scholarly edition obsolete. A printed text would come to be
thought of as one possible version of the work more fully represented by the electronic
archive.
(s. 34-35)
8. Användarvänlighet. Precis som en läsare av en tryckt pappersedition alltid
vet var han eller hon befinner sig i editionen, bör den elektroniska editionen
tillhandahålla lättbegripliga navigationssystem för användaren, som också inkluderar
tydliga kartor och sökhistorik.
(Åter till början av artikeln)
Peter Robinson (De Montfort University) skriver alltid medryckande, tydligt och
kunnigt och är därför en njutning att läsa. I sitt bidrag till antologin, Is There
a Text in These Variants?, polemiserar Robinson mot den del av
editionsforskarsamhället, som håller fast vid åsikten att en textkritisk edition bör
utgå från en given, konstruerad bastext (copytext) som motsvarar författarens
intention vid en viss given tidpunkt 18 . Vad är då
en given bastext? Robinson trycker på det faktum att en sådan bastext i ofta hög grad
är - just - en konstruktion, i vissa fall med ytterst få likheter med någon enstaka,
given, bevarad manuskriptversion.
I något som man med lätthet kan associera till poststrukturalisternas tal om
"författarens död" eller den "undanglidande, [o]gripbara texten",
ställer sig Peter Robinson frågan om var en text egentligen finns. Robinson
citerar här F.W.Batesons bestickande fråga: "if the Mona Lisa is in the
Louvre in Paris, where is Hamlet?"
Antagligen skulle de flesta av oss svara: Liksom Mona Lisa återfinns i Louvren,
återfinns Hamlet i de bevarade vittnesbörderna, manuskripten, som vi har kommit
överens om representerar "verket" Hamlet. Naturligtvis är detta på sätt och
vis riktigt, men här uppstår en del bryderier.
Flera av de klassiska verk vi i generationer har läst och i vissa fall kan citera
utantill, visar sig vid närmare påseende vara en större eller mindre uppsättning
ganska olika texter, beroende på vilken version vi läser. (Det är till och med på det
sättet, att somliga "klassiska" citat inte bara är svåra att belägga i flera
versioner, utan i vissa fall helt och hållet är en konstruktion av sekundär art utan
något som helst stöd i originalexterna. Inom den klassiska litteraturen finns många
exempel på detta. Också inom modern populärkultur finns sådana berömda fall:
"Play it again, Sam" ur filmen Casabanca är ett exempel; "Beam me up,
Scotty" ur Star Trek ett annat.)
Är detta då något att uppmärksamma, att till och med bråka om, och att därmed
åberopa som grund för konstruktioner av editioner med parallellåtergivning av samtliga
versioner?
Inte alls, hävdar vissa försvarare av den traditionella editionsformen: det kan
visserligen förekomma smärre varianter och avvikelser här och var i några
handskriftsversioner, men dessa avvikelser är antingen av sekundär art i sämre,
korrupta manuskript, eller så pass få, att överensstämmelsen i övrigt ändå ger oss
en avsevärd textmassa som är gemensam för alla versioner.
Att så ofta inte alls är fallet, illustrerar Robinson drastiskt i sin artikel. Han
ger ett exempel ur sitt arbete med de olika handskrifterna till Geoffrey Chaucers Wife
of Bath[s] Prologue. I Den Ansedda Editionen 19
av denna text, finns följande textparti:
Experience, though no authority
Were in this world, is right enough for me
To speke of wo that is in marriage.
Skulle man behandla texten med ett textkritiskt kollationerande in absurdum, och bara
återge de ord som överensstämmer i samtliga manuskript (med utelämnade ord ersatta av
ett tomrum), skulle vi få följande informativa text:
authority
world is
of
Det finns (vid sidan om fragment) 58 bevarade handskrifter och tidiga tryckta editioner
av Wife of Baths Prologue - inte en enda rad i hela verket återfinns
likadan i samtliga versioner 20 . Hela verket kan
sägas vara ett dissonantiskt brus 21 ! Att
då urskilja, konstruera och presentera en linjär, flytande, "sonantisk"
bastext är - om inte att göra våld på verket - så åtminstone en mycket grov
förenkling av verkets textuella status (men en förenkling som i den tryckta bokens
pappersvärld varit den enda naturliga och rimliga att göra). Att återge samtliga
manuskriptversioner i ett elektroniskt hyperarkiv, med såväl transkriberade versioner
som inscannade bilder av originalmanuskripten in extenso, är naturligtvis ett
sätt att ge en betydligt mer trogen bild av textens utvecklingsprocess.
Man kan betrakta exemplet Wife of Baths Prologue och ställa sig frågan:
Var finns texten bland dessa varianter?
Svaret är att det inte finns någon given text, snarare en mängd texter, bland
vilka det bör stå fritt för läsaren, enligt Robinson, att välja den han eller hon
vill studera. Eller för att återvända till Batesons fråga:
Var finns Hamlet?
Svaret är att Hamlet visst finns i de bevarade versionerna, men i de bevarade
versionerna tillsammans, i ett samspel mellan dessa. En tryckt codexform har ingen reell
möjlighet att återge en sådan tredimensionell representation av en versionell rymd av
textvarianter, men det har en elektronisk hyperedition. En hyperedition ger oss, som
Bolter påpekar (se ovan), möjlighet att arbeta med text i flera lager, där vi kan
lägga till eller plocka bort lager, allt som det behagar oss. Vi kan tänka oss exemplet
i stil med Wife of Baths Prologue ovan, där vi i en hyperedition lägger
version "ovanpå" version (likt det man kan göra med traditionella OH-bilder),
och på så vis med lätthet ser vilka textelement som slår igenom i samtliga versioner
och var det uppstår trassel och "brus".
Wife of Baths Prologue är alls inget unikt exempel på närmast total
versionell dissonans. Den som börjar gräva något i "textarkeologin" hos
mängder av medeltida latinska "verk" upptäcker samma förvirrande brus. Den
som önskar filtrera detta brus till en sammanhållen bastext för en traditionell
edition, får likt någon filologins Indiana Jones ge sig på jakt efter den försvunna
Texten med stort T. Robinson å sin sida skulle tvärtom hävda, att det visserligen
säkert har funnits (nu förlorade) "ursprungsversioner" av sådana medeltida
verk, men att det i många fall snarare är just variationen som är intressant:
[Robinson ger som exempel medeltidsverket Visio Pauli]
Presumably, there was once just one version, one authorial original perhaps, of
the Visio Pauli. But what is most interesting about Visio Pauli actually
is the variation: all the different versions, in all these different languages, and what
this tells us about medieval notions of the other world.
(s. 100)
(Åter till början av artikeln)
Sammanfattningsvis kan jag se två omständigheter med antologin, mot vilka man kan ha
invändningar:
En nackdel med The Literary Text in the Digital Age är utan tvivel att flera av
artiklarna redan känns antedaterade, när det gäller beskrivningar och exemplifieringar
av olika tillämpningar och system. Denna omständighet kan till inte ringa del
tillskrivas det faktum att boken - trots allt - framställts på, tryckts på och
distribuerats via papper, med detta mediums obestridliga nackdelar när det gäller
framställnings- och distributionstider
När väl boken låg klar på
bokhandelsdiskarna 1996, hade vissa av inläggen i boken tre år på nacken, vilket i den
här diskussionen sätter sina märkbara spår!
Den andra minusposten är att bidragen inte i tillräcklig utsträckning belyser vilka
begränsningar och tillkortakommandon som vidlåder den elektroniska hypereditionen (eller
-arkivet). Såväl Lavagninos som de avslutande bidragen berör visserligen frågan, och
varnar oss för att tro, att den elektroniska hypereditionen löser alla problem i
världen, och att textkritiken genom de nya verktygen plötsligt skulle lyftas till
kvalitativt högre höjder. (Tvärtom kanske arbetsbördan för en textkritisk editor blir
mer komplicerad och differentierad?) Dock saknas, i mitt tycke, ett bidrag som mer
"neutralt" söker analysera och kanske sätta upp en taxonomi för olika typer
av editioner och dessas bärare: vilka konsekvenser och villkor kan skönjas för
respektive typ och bärare?
Antologin äger snarare sin betydelse i det spektrum den målar upp av olika
metodologiska och teoretiska aspekter på elektroniska editioner och deras möjligheter.
Några skribenter (t.ex. Robinson) leder oss in i fantasieggande textteoretiska
spekulationer, medan andra ger ganska handfasta råd till och varningar mot olika
utformanden av elektroniska (fr.a. hyper-)editioner (t.ex. Shillingsburg).
Så gott som samtliga artikelförfattare i antologin tycks dock vara ense om att den
traditionella editionens hegemoni, i vilken codexformatet av utrymmes- och kostnadsskäl
tvingar fram en textframställning med en enda given bastext (copytext) och
versionsavvikelser i en hierarkiskt sekundär apparat, går mot sin snara död. De
elektroniska hypereditionerna involverar också (är det tänkt), förutom versionernas
textmassor, en stor uppsättning verktyg för att på olika sätt studera och arbeta med
dessa verktyg, på ett sätt som inte varit möjligt i tryckta papperseditioner. Med
Michael Sperberg-McQueens ord skiljer sig den elektroniska editionen från
papperseditionen, i det att den förra kan, där den senare blott vet:
The electronic edition, that is, exceeds many readers' wildest dreams because
while print editions ARE, electronic editions DO. Print editions know THAT ..., while
electronic editions know HOW ... Print editions have been limited to Wissen;
electronic editions add Können
(Sperberg-McQueen, 1997b)
Med Finneran som samordnare håller antologin en lovsång till den nya editionsformens
möjligheter och villkor, jämte ett dödförklarande av den traditionella bokformen.
Antologin utgör därmed en "Finnerans likvaka" - en Finnerans Wake.
(Åter till början av artikeln)
1. Bolter skriver (1991, s. 40): "In fact, it is hard to
think of a marginal technology in the history of writing that the computer cannot imitate,
just as it is hard to think of a dominant technology (...) whose elements the computer
does not borrow and reinterpret."Åter
2. För en närmare titt på väsentliga skillnader hos
elektroniska respektive papperslagrade dokument, se Lindquist (1995) och Dahlström
(1997b).Åter
3. För en synnerligen läsvärd kommentar till konsekvenser när
det gäller andra konstformer än de rent litterära, rekommenderas Walter Benjamins
klassiska essä från 1936: Konstverket i reproduktionsåldern. Åter
4. Möjligen jämte Richard Lanhams The Electronic Word :
Democracy, Technology, and the Arts (1993).Åter
5. Där Hans Blumenberg (1981) undersökt hur, inom äldre tiders
filosofi och litteratur, boken fungerat som metafor för världen och världen som metafor
för boken, vill Bolter bl.a. se den hypertextuella icke-linjära boken som metafor för
vår tids världsuppfattning (Bolter, 1991, s. 106). Åter
6. För ett närmare klargörande av vad jag avser med begreppet
hypertext, se mina artiklar Levande texter och oändliga böcker samt Webbdokument i
blixtbelysning (båda 1997). Åter
7. Inte minst för deras respektive artiklar i antologin Hyper /
Text / Theory (ed. Landow, 1994). Åter
8. Symptomatiskt nog har Landow också givit ut boken i en
elektronisk och utökad diskettutgåva, som utnyttjar hypertextualitet (via programvaran
DynaWeb) - Hypertext in Hypertext (1994). Under hösten 1997 kommer "version
2.0" av boken. Åter
9. En term Landow hämtat från Roland Barthes. Åter
10. Så t.ex. s. 174: "First with writing, then with print,
and now with hypertext one observes increasing synergy produced when readers widely
separated in space and time build upon one another's ideas." Åter
11. Jag har i ett par tidigare artiklar hastigt berört villkor
för hypertextuellt distribuerade, elektroniska editioner, s.k. hypereditioner (Dahlström
1996 och 1997a).Åter
12. "
they deploy a book form to study another book
form." (McGann, 1995, s. 2) Åter
13. Exempelvis äger en lovande konferens rum i Toronto i
oktober i år: Computing the Edition: Problems in editing for the electronic medium. För
fortlöpande information, se konferensens webbplats:
http://www.chass.utoronto.ca:8080/cep/1997.htmlÅter
14. Antologin ingår i en serie som University of Michigan helt
tillägnar editionsteori: Editorial Theory and Literary Criticism.Åter
15. SGML = Standad Generalized Markup Language. En uppsättning
kodinstruktioner, med hjälp av vilka ett antal DTD kan skapas (Document Type Definition).
En f.n. känd DTD av SGML är HTML. Åter
16. TEI = Text Encoding Initiative, en uppsättning koder för
text, vilka hittills huvudsakligen använts för litterära och historiska texter.Åter
17. Se t.ex. Michael Sperberg-McQueens konferensinlägg vid DRH
97 (Sperberg-McQueen, 1997a).Åter
18. En syn som har sin kanske vältaligaste och tyngsta
förespråkare i den store editorn G. Thomas Tanselle - se exempelvis hans artiklar
Textual Criticism and Deconstruction (1990) samt Critical Editions, Hypertexts, and
Genetic Criticism (1995)Åter
19. The Riverside Chaucer / ed. L.D.Benson. 3d ed. Boston :
Houghton Mifflin, 1987. Åter
20. Läget kan kompliceras hur långt som helst: Även om ett
ord i transkriberad form kan se likadant ut i två manuskript, kan det ändå förekomma
variation, i såväl grafemiskt, grafetiskt som grafiskt hänseende, där avvikelserna
mycket väl kan vara av stor betydelse och ge oss läsare information i olika avseenden.
Med andra förändras variationsgraden beroende på "från vilket avstånd" vi
väljer att studera texten. Med en djärv association skulle man här kunna flirta med
Heisenberg
Faktum kvarstår til syvende og sidst, att varje överföring från en
miljö och en teknik (i detta fall handskrivna versioner) till en annan (den tryckta
codexeditionen), medför en lång rad förändringar och ofta förenklingar. Åter
21. McGann talar om att texter i editioner har ett
"misleadingly calm appearance", en lugn yta, under vilken en storm av
motsägelsefulla textprocessuella variationer egentligen råder. Den Definitiva Editionen
i sin traditionella fom ger därför ofta ett falskt intryck av etablerad textgemenskap,
där vi i själva verket har att göra med en dynamisk, föränderlig rymd av
interrelaterade versioner, vars uttolkningar växlar från tid till annan och från editor
till editor. Åter
(Åter till början av artikeln)
Aarseth, Espen (1997), Cybertext : Perspectives on Ergodic Literature.
Baltimore : Johns Hopkins University Press. (Utk. sep. 1997)
(Kapitel 1 ligger tillgängligt över WWW: URL: http://www.hf.uib.no/cybertext/Ergodic.html
Dokumentet laddades ned 1997-08-18)
Aarseth, Espen (1994), Nonlinearity and Literary Theory //
Hyper/Text/Theory / George P. Landow (red.). Baltimore : Johns Hopkins Univ. Press.
Benjamin, Walter (1991), Konstverket i reproduktionsåldern // Bild och
dialektik. Järfälla : Symposion.
(Urspr. publicerad 1936)
Blumenberg, Hans (1981), Die Lesbarkeit der Welt. Frankfurt am Main :
Suhrkamp.
Bolter, Jay David (1991), Writing Space : The Computer, Hypertext, and the
History of Writing. Hillsdale: Lawrence Erlbaum.
Computing the Edition : Problems in Editing for the Electronic Medium. Toronto,
Univ.
URL: http://www.chass.utoronto.ca:8080/cep/1997.html
Dokumentet laddades ned 1997-03-13
Dahlström, Mats (1996), Hypereditioner av antik litteratur via globala
nätverk. Göteborg: Göteborgs universitet, avd. för biblioteks- och
informationsvetenskap. (Doktorandkurspaper)
URL: http://www2.hb.se/bhs/mad/www/hyper.htm
Dokumentet laddades ned 1997-03-13
Dahlström, Mats (1997a), Levande texter och oändliga böcker.// Human
IT. Vol. 1 (1997) : 1, s. 20-36. Borås: Högskolan i Borås, Inst. Bibliotekshögskolan.
(Även tillgänglig via WWW: URL:
http://www.hb.se/bhs/ith/md.htm
Dokumentet laddades ned 1997-08-18)
Dahlström, Mats (1997b), Webbdokument i blixtbelysning // IT i
Biblioteket. Stockholm : DIK-förbundet, 1997.
URL: http://www.dds.se/distans/webdok1.html
Dokumentet laddades ned 1997-08-18
Dahlström, Mats & Gunnarsson, Mikael (1997), Hypertext 97: Southampton :
rapport från konferensen.// Human IT. 1997 (Vol. 1) : 2. Borås : Inst.
Bibliotekshögskolan. S. 63-66.
(Även tillgänglig via WWW: URL:
http://www.hb.se/bhs/ith/mdmg.htm
Dokumentet laddades ned 1997-08-18)
Eisenstein, Elisabeth (1979), The Printing Press as an Agent of Change :
Communications and Cultural Transformations in Early-Modern Europe. Cambridge :
Cambridge Univ. Press. 2 vol.
Hyper / Text / Theory (1994) / George P. Landow (red.). Baltimore : Johns
Hopkins Univ. Press.
Landow, George P. (1992), Hypertext : The Convergence of Contemporary
Critical Theory and Technology. Baltimore: Johns Hopkins Univ. Press.
Landow, George P. (1994), Hypertext in Hypertext. Baltimore : Johns
Hopkins Univ. Press. 2 disk.
Lanham, Richard (1993), The Electronic Word : Democracy, Technology, and the
Arts.
Chicago : Univ. of Chicago Press.
Liestøl, Gunnar (1994), Wittgenstein, Genette, and the Readers
Narrative in Hypertext // Hyper/Text/Theory / George P. Landow (red.). Baltimore :
Johns Hopkins Univ. Press.
Lindquist, Mats G. (1995): Långsiktigt bevarande av elektroniska dokument :
metoder och överväganden. Stockholm: KB. (KB Rapport : 22).
The Literary Text in the Digital Age (1996) / Finneran, Richard J. (red.). Ann
Arbor : Univ. of Michigan Press. (Editorial Theory and Literary Criticism).
Refererade bidrag:
Hockey, Susan, Creating and Using Electronic Editions. S. 1-21 Robinson,
Peter, Is There a Text in These Variants? S. 99-115. Shillingsburg, Peter,
Principles for Electronic Archives, Scholarly Editions, and Tutorials. S. 23-35
McCarty, Willard (1993), A Potency of Life: Scholarship in an Electronic Age.//
Serials Librarian. Vol. 23 : 3-4, s. 80-81.
(Även tillgänglig via WWW: URL: http://www.epas.utoronto.ca:8080/cch/essays/potency0.html
Dokumentet laddades ned 1997-08-18)
McGann, Jerome J. (1991), The Textual Condition. Princeton, N.J. :
Princeton Univ. Press.
Nelson, Theodor Holm (1993), Literary Machines. - Sausalito: Mindful
Press.
Sperberg-McQueen, Michael (1997a), What is XML and Why Should Humanists Care?
// Digital Resources in the Humanities - DRH 97. Oxford : Univ.
URL: http://users.ox.ac.uk/~drh97/Papers/Sperberg.html
Dokumentet laddades ned 1997-08-18
Sperberg-McQueen, Michael (1997b), Why You Should Not Teach Your Edition How
to Swim // Computing the Edition: Problems in Editing for the Electronic Medium.
Toronto, Univ.
URL: http://www.chass.utoronto.ca:8080/cep/abstracts.html#Sperberg-McQueen
Dokumentet laddades ned 1997-08-18
Tanselle, G. Thomas (1990), Textual Criticism and Deconstruction.//
Studies in Bibliography. Vol. 43, s. 1-33,
Tanselle, G. Thomas (1995), Critical Editions, Hypertexts, and Genetic
Criticism.// Romanic Review. Vol. 86 : 3, s. 581-593.
(Åter till början av artikeln)
Mats Dahlström(MD) är anställd vid Högskolan i Borås, institutionen
Bibliotekshögskolan, och undervisar i s.k. IT-relaterade ämnen, företrädesvis olika
aspekter på hypertextpublicering och informationssökning via globala nätverk (såsom
Internet). Delar med Jan Buse föreståndareskapet för Centrum för studier av IT ur
ett humanvetenskapligt perspektiv (ITH), vid samma institution.
Med ett förflutet inom bl.a. klassisk filologi söker MD syntetisera sina
intresseområden i en mer ingående undersökning av teoretiseringar och metoddiskussioner
kring konstruktion och publicering av s.k. hypereditioner av multitextuell karaktär.
© Mats Dahlström, 1997
|