Utgiven av  ITH:
Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv,
Institutionen Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

Nr 4 - 2000

Redaktör: Helena Francke

ISSN: 1402-151X
ISSN (print): 1402-1501

Innehåll:

Ledare

Mats Dahlström
Drowning by Versions

Mats Edenius
IT och vårt behov av kontroll
- Vad har Birgersson och Pasteur gemensamt?

Birger Hjørland
Vidensorganisation
- Skal bibliotekarer organisere al information på Internettet?

Karen Williams
BibHit
- A New Internet Search Tool Created by Danish Libraries

Ledare

Om man vill försöka spåra likheter i detta nummers artiklar kan man konstatera att tre av dem handlar om att organisera och tillgängliggöra dokument i olika versioner och medietyper, och att alla på något sätt berör frågan om centrum och periferi – hur tekniken kan användas såväl för att utifrån centrum kontrollera periferin som till att rubba föreställningen om vad som är centrum. Man skulle också kunna välja att betona olikheter: formatmässigt innehåller numret till att börja med en kortare essä, en projektbeskrivning och två vetenskapliga artiklar. Gemensamt för dem alla är i alla fall att de erbjuder varierande och – i min mening – mycket underhållande och tänkvärd läsning. Hoppas att ni tycker detsamma!

Först ut är en artikel av Mats Dahlström, ansvarig utgivare för Human IT och doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap. Dahlström diskuterar de förändrade villkor som hypertext och nätverk av filer i digital miljö medför för den vetenskapliga textkritiska utgåvan av skönlitterära verk, men konstaterar att den digitala textkritiska utgåvan fortfarande i de flesta fall befinner sig på ett experimentstadium. Artikeln erbjuder en bred bakgrund till de möjligheter och begränsningar som möter redaktörer av textkritiska verk i digital skepnad – och som ofta hänger samman med avgörande skillnader mellan de olika medierna – med referenser till den textkritiska utgåvan i codex-format som många digitala projekt fortfarande har svårt att lösgöra sig från. Författaren påminner om att övergången från ett medium till ett annat även aktualiserar ett antal viktiga frågor kring hur, varför och för vem en textkritisk utgåva egentligen skall produceras.

Mats Edenius, inspirerad av Robert Cooper, sätter in den moderna informationstekniken i ett historiskt perspektiv utifrån begreppen fjärrkontroll och avbildning. Genom att skapa avbildningar av det som finns i periferin lyckades exempelvis det portugisiska Ostindiska Kompaniet med mycket goda resultat kontrollera fartyg och manskap på fjärran hav, och Edenius drar med flera illustrerande exempel ut linjerna mot såväl dagens IT-bolags organisationsstrukturer som mot teknikernas strävan efter att låta oss kontrollera vår omgivning in i minsta detalj.

I några av de senare numren av Human IT har vi publicerat artiklar som ur olika synvinklar belyser den förändrade roll som bibliotek och andra kunskapsbevarande institutioner fått i och med de senaste decenniernas tekniska utveckling; aspekter som aktualiserar frågor som vi tror även är intressanta för andra typer av verksamheter. Nr 4/99 hade temat Elektronisk publicering vid universitet och högskolor och flera av artiklarna handlade om hur man digitaliserar och tillgängliggör det material som finns och som publiceras vid nordiska forskningsinstitutioner. I det därpå följande numret, nr 1/00, diskuterade två författare hur man skall bevara digitalt material för framtiden – och hur man kan digitalisera gammalt material för att bättre bevara och skydda det. Efter att alltså till viss del ha lagt fokus på processen och de tekniska verktygen samt på materialet, så riktar vi nu intresset mot människan bakom, i detta fall bibliotekarien eller informationsspecialisten. Vilken är hans eller hennes roll i det digitala, globala samhället?

Denna fråga diskuteras ur ett kunskapsorganisatoriskt perspektiv i Birger Hjørlands artikel, där han utifrån den hypotetiska frågan om bibliotekarien skall katalogisera allt material på Internet erbjuder oss en bred bakgrund till hur en motsvarande problematik har varit aktuell inom bibliotekskretsar ända sedan seklets början. Det handlar i grunden om drömmen om att organisera all kunskap som finns nedtecknad, eller på annat sätt bevarad för eftervärlden, så att den blir åtkomlig och återbrukbar. Om man väljer att tolka Borges Biblioteket i Babylon bokstavligen (parallellerna mellan biblioteket i Borges novell och webben har påtalats av många), så kan man likna objektet för denna dröm vid den "katalogernas katalog" i jakt på vilken berättelsens protagonist i ungdomen reste vida omkring.

Hjørland redogör också för olika strategier för att närma sig uppgiften som använts och används inom biblioteks- och informationskretsar samt visar hur dessa representerar och stammar ur olika sätt att se på begreppen publikation, dokument och information och ur den förväntade användarkretsens intressen. Som en underström i hela artikeln ligger frågan om vad som skiljer biblioteks- och informationsyrket från de många andra yrkeskårer som idag visar intresse för att organisera materialet på Internet och annorstädes, vad personer inom området kan bidra med bättre än många andra och vad som följaktligen bör betonas i b&i-utbildningen.

Ett praktiskt exempel på hur bibliotekarier världen över har gett sig i kast med att katalogisera om inte hela Internet, så åtminstone försvarliga delar av det, är Karen Williams beskrivning av det danska projektet BibHit, för vilket hon är projektledare. Projektet har motsvarigheter i flera andra länder – svenska Svesök är ett tydligt exempel, det brittiska BUBL Link ett annat – men det som gör BibHit särskilt intressant är att det är utvecklat av en grupp av jylländska folkbibliotek (huvudsakligen, medan de två tidigare nämnda projekten tillkommit på nationalbiblioteks- eller forskningsbiblioteksinitiativ) och strävar efter att lämna förslag på material som motsvarar sökfrågan utan att vara begränsad till ett särskilt medium. En sökning i BibHit kan alltså generera träffar på såväl webbdokument som på boktitlar eller artiklar i tryckta tidskrifter.

Till nästa nummer, nr 1/01 välkomnar vi bidrag kring diverse skilda ämnen som behandlar förhållandet mellan människa och IT. Sista datum för att inkomma med artiklar är den 2 mars.

(Åter till innehållsförteckningen)

åter till:

Senast uppdaterad: 2001-06-27
Helena Francke