ITH - Centrum för studier av IT ur ett
humanvetenskapligt perspektiv
vid Högskolan i Borås
4/2001
[Artiklarna i detta nummer är sparade som pdf-filer]
- Ledare
- Tem Frank Andersen
Kompetencer og digitale
dannelse
Indkredsning
af et pædagogisk program
[Competences and Digital Training - Circling a pedagogical
program]
- Stefan Svedberg
Informationssökning
med datorstöd
Att
utveckla ett källkritiskt och demokratiskt
förhållningssätt i årskurs 9
[Information Seeking with Computer Support - Developing a
Source Critical and Democratic Approach in Junior High School]
- Claus-Peter Appel
Does the
Difference Make a Difference?
Reflections
on E-Learning
- Lillemor Adrianson
Genus och
informationsteknik
En
litteraturgenomgång
[Gender and Information Technology - A Literature Review]
- Per-Arne Persson & James M. Nyce
Improvisation,
Innovation and In Situ Development
An
Example from Military Command Work
- Per Ahlgren
Query Expansion
Föreliggande nummer av Human IT handlar i stor
utsträckning om IKT i pedagogiska sammanhang, med tonvikt på
att vi måste se längre än till den rena tekniska kompetens
som behövs för att utnyttja tekniken som ett verktyg och
fokusera på vad vi använder dessa verktyg till.
Siffror från senare år visar att även om användningen
av datorer och Internet fortfarande stiger så finns det en
skillnad mellan till vad och i vilken omfattning män och
kvinnor använder datorer och annan informations- och
kommunikationsteknik.1 Det är viktigt att ta reda
på vilka orsaker denna skillnad i användning har och om den
får några konsekvenser för individens förmåga att hävda
sina rättigheter och sin kompetens i ett jämlikt och
demokratiskt samhälle. På ett makroplan blir angelägna
frågor om den får konsekvenser för samhällets utveckling
och möjlighet att utnyttja sina resurser, samt hur den
påverkar maktstrukturen mellan könen över de verktyg som vi
utnyttjar allt mer i såväl arbetsliv som fritid.
Lillemor Adrianson gör en gedigen
litteraturgenomgång av genusinriktad forskning kring IKT. Hon
följer några spår vad gäller synen på orsaker till
skillnader mellan kvinnors och mäns datoranvändning och hur
dessa skillnader manifesterar sig i utbildning, arbetsliv och
maktfrågor. Jag hoppas att denna artikel kan inspirera till
fler inlägg i ämnet i framtida tidskriftsnummer.
Att stora skillnader i användningen av datorer och
Internet finns också mellan olika åldersgrupper är inte
någon nyhet. Yngre använder ny teknik i mycket stor
utsträckning, men även här ser man skillnader i flickors
och pojkars användningsområden. Utbildningsväsendet har
här en viktig uppgift när det gäller att komma tillrätta
med eventuella negativa effekter av dessa skillnader. När
barn och ungdomar väljer eller väljer bort olika funktioner
eller användningsområden för IKT bör det inte bero på
brist på kunskap utan på att annat prioriteras. Det
är inte bara en fråga om att man använder den nya
tekniken utan hur och till vad.
Kan unga idag hantera de redskap som finns? Och har de de
bakomliggande kunskaper som behövs för att kunna utnyttja
redskapen på ett vettigt sätt, inte bara i rent teknisk
mening utan för att uppnå ett resultat? Dessa frågor
aktualiseras i Stefan Svedbergs empiriska studie av
informationssökning hos elever i nionde klass. Svedberg
utgår ifrån skolans uppdrag att utbilda demokratiskt
kompetenta och kritiskt tänkande samhällsmedborgare och
studerar hur ungdomarna söker fram, förhåller sig till,
analyserar och presenterar information som svar på givna
uppgifter. En av hans slutsatser är att arbetet med att
utveckla skolelevernas kritiska och analytiska
förhållningssätt till källor och information måste börja
tidigt om de skall bli väl rustade för att hantera
dagens informationsflöde.
Tem Frank Andersen skissar, med bakgrund i bl.a.
Paperts och Ziehes idéer, på ett pedagogiskt program över
några faktorer som behöver tas med i beräkningen när man
planerar en utbildning som skall resultera i att eleverna blir
digitalt bildade. En bärande tanke i Andersens
resonemang är att tekniken bör integreras i den övriga
undervisningen och inte minst upplevas som användbar, något
eleverna har eller kommer att ha nytta av, om elevernas
lärande skall vara framgångsrikt.
Men tekniken kan bli ett hinder i undervisningen, kan bli
en mur den lärande måste ta sig över för att nå den
information som finns. Detta kan t.ex. vara fallet i viss
webb-baserad distansutbildning. Claus-Peter Appel
framhåller ändå i sin betraktelse över e-utbildning att
problemet och dess lösning inte i första hand är
medieberoende utan återfinns i all undervisning. Dåligt
strukturerad information och brister i kommunikationen mellan
lärare och studerande (och mellan de studerande) återfinns
även i undervisning där aktörerna möts i det fysiska
rummet.
Per-Arne Persson och James Nyce rör sig i en
något annan miljö då de empiriskt studerat skapandet av ett
informationssystem på lokal nivå inom den svenska armén.
Studien redovisar hur systemet gradvis utvecklas och anpassas
utifrån lokala behov med utnyttjande av befintliga
programvaror i en systemutveckling som sker på
användarnivån istället för uppifrån central nivå.
Numret avslutas med Per Ahlgrens introduktion till
forskningsområdet Query Expansion. Att utöka en sökfråga
genom att lägga till nya termer är ett effektivt sätt att
öka informationsåtervinningen. Viktiga frågor för
forskningen är bl.a. att undersöka varifrån dessa termer
bäst hämtas, graden av användarinblandning som behövs för
att den skall bli effektiv samt vilka algoritmer för val av
nya termer som ger bästa möjliga resultat. Ahlgren beskriver
pedagogiskt några metoder för manuell, automatisk respektive
interaktiv query expansion.
Nästa nummer av Human IT blir ett temanummer om
e-demokrati. Som vanligt tar vi gärna emot bidrag till
kommande nummer av tidskriften.
Borås i juli
Helena Francke
Noter
