Kontakt
Denna artikel finns i högskolans nyhetsarkiv. Aktuella nyheter hittar du på nyhetssidan.
Det omoraliska näringslivet?
I höstens näst sista filosoficafé behandlades frågor kring etik och moral i näringslivet. Vad är egentligen det omoraliska i näringslivet som människor upprörs över?
Den frågan inledde Hans De Geer, professor i företagsetik vid Handelshögskolan i Stockholm, sin föreläsning med att fråga publiken. Svaren var många, bland annat påtalades girighet, barnarbete, miljö, rättvisa och korruption. Gällande girighetstemat konstaterade Hans De Geer att gränsen mellan sunt egenintresse och girighet utgör en svår balansgång. När korsas egentligen den gränsen?
Barnarbete var ett område som diskuterades ingående, och det konstaterades att vi faktiskt har barnarbete även i Sverige. Bingolotto och jultidningsförsäljning kan sägas vara två former av barnarbete. Men samtidigt slogs det fast att det är omständigheterna, själva kontexten, som påverkar huruvida det verkligen är barnarbete det handlar om. Barnarbete har blivit aktuellt för många företag att ta ställning till då ett ansvar för hela leverantörskedjan har blivit oerhört viktigt. Det krävs allt oftare att företag, som till exempel IKEA, går tillbaka till tillverkningen av varje skruv för att kontrollera att allt sker på ett korrekt sätt. Det har till och med gått så långt att företag måste börja ta ansvar för vad som händer efter försäljningen, att kunden inte använder produkten på ett felaktigt sätt.
Hans De Geer berättade också att korruption egentligen är det största gisslet i dagens näringsliv. Det sker mycket småkorruption på olika nivåer, exempel på detta är Sahlins tobleroneaffär. Det gavs också ytterligare exempel på omoral i näringslivet, såsom insiderhandel, karteller och redovisning.
Ny mediesituation
Ordet skandal kommer från det grekiska ordet för fälla. Fällorna i dagens näringsliv sägs ofta sättas av medierna. Medierna har numera betydelsefull roll i samhället och granskningar av mäktiga ekonomiska makthavare är centralt. Den förändrade mediesituationen är en av de viktigaste förändringarna som har skett och som förändrat situationen i näringslivet.
Risk management
Utvecklingskurvan för ett företag som kommer till en kris, en situation som omprövar de grundval som organisationen vilar på, kan gå åt två håll. Antingen leder den mot misstro eller mot ökat förtroende. Hans De Geer gav två exempel utifrån SAS. För några år sedan inträffade en stor flygolycka i Milano, och där skötte SAS den uppkomna krisen med bravur. Det fanns en krisplan och SAS agerade efter den, de var förberedda. Tvärtom var det däremot när ett bonussystem inom SAS ifrågasattes. Då fanns det ingen förberedelse, den etiska dimensionen i diskussionen hade inte inventerats och SAS utsattes för djup misstro.
En viktig slutsats som Hans De Geer drog från detta var det faktum att om man inte kan förklara varför man gör något så bör man nog sluta göra det.
Förtroende på flera plan
När det gäller företag är det viktigt att komma ihåg att företag är till för att göra affärer, inte för att vara goda. För företag idag är det dock centralt att formulera en värdegrund, att fundera över såväl kompetensmarknaden och kundmarknaden som kapitalmarknaden. Hans De Geer berättade också att ett förslag till en uppförande kod för företag har tagits fram av Förtroendekommissionen.
Värdegrunder och etikarbete har blivit viktiga frågor idag på grund av ett flertal strukturella förändringar. Förutom den viktiga förändringen inom media som tidigare nämnts diskuterades också förändringar inom teknologi, risker, institutionell förändring, globalisering och normer.
Värt att nämna är globaliseringen där det idag finns en föreställning om ett globalt samhälle, en tillhörighet där vi alla är ansvariga. Alla är medborgare i ett globalt samhälle. Nära sammankopplat med detta är också normerna. För samtidigt som globaliseringen har det blivit allt viktigare att bli en egen, unik individ. Att skapa en egen världsbild och livsåskådning.
Text: Johanna Adamsson