Kontakt
Denna artikel finns i högskolans nyhetsarkiv. Aktuella nyheter hittar du på nyhetssidan.
Vårpremiär för filosoficafé
Moral och politik var ämnet för kvällen när vårens filosoficafé drog igång vid Högskolan i Borås. Temat lockade många besökare till den första i en serie av intressanta torsdagskvällar.
Först ut under vårens tema "Politikens filosofi" var Gunnar Falkemark, fil.dr. docent i statsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Med rubriken "Är politik och moral oförenliga?" bjöd han på en roande, men också mycket tankeväckande föreläsning.
Gunnar Falkemark inledde med att definiera moralen såsom antingen regelmoral eller konsekvensmoral (utilitarism). I skärningspunkten mellan dessa placerades en moral kallad "Ändamålen helgar medlen". Kring denna punkt kretsade sedan stora delar av diskussionen.
Gott syfte, fula medel?
Inom politiken är huvudprincipen att ändamålen helgar medlen. Dock inte sagt huruvida det är en bra princip eller inte. I stora drag går principen ut på att om syftet är tillräckligt bra får fula medel användas. Det betyder inte att allt är tillåtet. Men det finns inget man inte får bryta lite mot ibland. Principen kan sägas komma från italienaren Niccolò Machiavelli, en av de viktigaste källorna till renässansens politiska idévärld, och hans verk "Fursten". Där propageras det för att det är viktigt att målet alltid är ädelt, men att man får vara grym för att nå dit.
Frågan är dock om det faktiskt är så att de regler man bryter mot verkligen leder till de konsekvenser man tror? När det gäller "Ändamålen helgar medlen" så måste det ske. I skarp kontrast till denna princip står regelmoralen, inom vilken man alltid måste följa regler och principer. Exempel på regelmoraliska principer är "du ska inte döda" och "du ska inte stjäla". Inom utilitarismen är det viktigt att uppnå största möjliga lycka och antal. En handling är rätt om den leder till bättre konsekvenser än alla andra alternativ. Det skulle till exempel kunna vara rätt att döda en människa för att rädda tjugo andra.
Politikens natur
Det finns många definitioner på vad politik är. Vissa säger att det är makt, andra säger att det är en värld där "vi mot dom" är det centrala.
Inom politiken har taktiken stor betydelse. Gunnar Falkemark citerade återigen Machiavelli när han talade om att det är av största vikt att dölja sina avsikter. Detta är något som aldrig erkänns inom det politiska spelet, men taktikens betydelse är central för alla. Lögnen spelar en viktig roll.
Det gavs många exempel på detta ur den politiska sfären. Ett av dessa var då statsminister Per Albin Hansson 1939 stod inför svenska folket och berättade att Sveriges beredskap inför andra världskriget var god trots att den i själva verket var usel. Här låg lögnen i allmänhetens intresse, den ingöt mod. Att säga något annat var inte möjligt. Att ljuga som politiker kan i vissa fall vara okej enligt Gunnar Falkemark, så länge man kan förklara det i efterhand.
Medel och mål centrala
Politik och regelmoral är helt oförenliga. Däremot, konstaterade Gunnar Falkemark att det inte finns någon nödvändig motsättning mellan politik och konsekvensmoral. Centralt i all politik är vilken relation medel och mål har.
Det konstaterades att det mycket väl kan vara så att en person som ger sig in i politiken följer regelmoralen till en början. Men allt eftersom kan det vara nödvändigt att inse att gränser måste tjänas för att det ska gå att följa med i den politiska sfären, och därmed krävs en övergång till "Ändamålen helgar medlen". När viktiga saker står på spel tänjer man gärna på gränser.
Fördelen med en demokrati är dock att regelbrotten hålls inom rimliga gränser. Det går inte att göra vad som helst. Vilka regler som bryts och hur moraliskt fel det anses vara varierar beroende på kultur och det förändras även över tid.
Text: Johanna Adamsson