Kontakt
Denna artikel finns i högskolans nyhetsarkiv. Aktuella nyheter hittar du på nyhetssidan.
Självvärdering – populär utvärderingsmetod hos lärosäten
- Politiker är inte intresserade av utvärdering av forskning och högre utbildning på individnivå, de är mer intresserade av resultat hos kollektiva enheter, som en institution eller fakultet. Det menade professor emeritus vid Uppsala universitet Evert Vedung, Sveriges mest internationellt kände utvärderingsforskare, vid ett seminarium på Högskolan i Borås den 24 mars.
- Utvärdering är ett ledningsverktyg för att styra en organisation bättre, och det är ett ganska forskningsliknande ledningsverktyg. Centralt för utvärdering är att den ska komma till användning; utilisation of evaluation brukar man prata om i dessa sammanhang, inledde Evert Vedung för en liten men lyhörd och diskussionsaktiv åhörarskara.
Utvärdering av högre utbildning
- Förre generaldirektören på Högskoleverket, Stig Hagström, hade en idé om metautvärdering som han införde. Metautvärdering innebär att genomföra en revision av revisionssystemet, det vill säga man utvärderar om exempelvis ämnet nationalekonomi vid Lunds universitet har ett eget kvalitetssäkringssystem som är bra, inte om kvaliteten hos enskilda individer eller hos institutionen hög, berättade Evert Vedung och fortsatte:
- Nuvarande generaldirektören Sigbritt Francke ville gräva djupare än Stig Hagström och införde självvärdering, där studenter och lärare värderar sina styrkor och svagheter med hjälp av exempelvis en SWOT-modell.
Svårigheter med självvärdering
- Självvärdering är idag en vanlig form av utvärdering av forskning och högre utbildning, konstaterade Evert Vedung som tillsammans med åhörarna resonerade kring för och nackdelar med självvärdering som utvärderingsmetod.
En självvärdering av ett lärosäte kan delas in i åtta steg:
* Självvärdering med hjälp av exempelvis SWOT-analys
* Utse sakkunniga, kollegor (Peer review)
* Visitation, platsbesök, sight-visit
* Preliminär slutrapport, t ex disponerad efter SWOT-modellen
* Rapporten skickas på remiss
* Definitiv slutrapport
* Seminarier kring slutrapportens resultat
* Uppföljning, implementering (utförd av Högskoleverket). Lärdomarna i utvärderingen ska genomföras.
- En svårighet med självvärdering är att det finns principal-agent-förhållanden i den enhet som ska utföra självvärderingen. Med det menas att det finns överordnade och arbetare, bönder och drängar för att göra en liknelse. Talar vi alltid om för våra överordnade alla våra misstag? Det kan få konsekvenser för oss själva om vi erkänner alla fel vi gjort. Därför finns det också en risk att man "friserar" sanningen från botten.
Locka fram tyst kunskap
En anledning till att självvärdering har blivit populärt vid utvärdering av forskning och högre utbildning tror Evert Vedung bottnar i fenomenet tyst kunskap.
- Min teori är att vi vill ha självvärdering eftersom vi tror att det finns tyst kunskap i en organisation som vi måste locka fram genom att beskriva en arbetsrituals alla inslag.
Ett alternativ till självvärdering som utvärderingsmetod vore att fråga brukarna, dvs studenter, arbetsplatser osv direkt, fortsatte Vedung vidare.
- Så gör man i näringslivet; kunden gör en bedömning utifrån sina behov. Men problemet med en sådan metod att högskolan inte enbart är kundorienterad. Det måste till något annat också. Jag tror att för Högskolan i Borås del, måste högskolan hålla på professionell kvalitet med självvärdering, men man måste samtidigt få med intressenterna; man måste bedöma servicens kvalitet och samtidigt ta med intressenternas behov i bedömningen.
Seminariet arrangerades av Högskolan i Borås kvalitetsråd tillsammans med FoU-enheten ÄldreVäst Sjuhärad.
Text: Eva-Lotta Andersson