Denna artikel finns i högskolans nyhetsarkiv. Aktuella nyheter hittar du på nyhetssidan.
Nyhetsarkiv - 2007-01-31Borås som framtidsstad för design - Simonetta Carbonaro i tysk radio
The Design of Prosperity är en årligen återkommande internationell konferens i Borås för nätverks- och kunskapsutbyte inom design, ekonomi och IT. Initiativtagare är Simonetta Carbonaro, professor på Textilhögskolan. Den 5/12 2006, en månad efter den första konferensen, intervjuades hon av Birgit Ulrich på Radio Schweden, den tyska redaktionen inom Sveriges Radio. För den tyska publiken förklarade hon att Borås är framtidsstaden för design.
BU - Varför är just Borås lämpat för att bli ett centrum för design?
SC - Jag menar att Borås fortfarande är Sveriges textilstad, textilindustrin har alltid funnits där och staden fungerar som föregångare med nya innovationer, så på sätt och vis är staden förutbestämd för detta.
BU - Nu handlar konferensen The Design of Prosperity inte om textildesign eller produktdesign utan om framtidens design, samhällsdesign kanske man kan säga?
SC - (skrattar) Ja, det stämmer att framtiden idag har mer med aktualiteter att göra. Den design som idag är relevant handlar inte om nästa produkt som objekt, nästa reklamkampanj eller nästa textilmönster. Det handlar om viktigare frågor som hur man designar ett samhälle, nästa strategi för globalisering och vad textilindustrin kan bidra till för att göra världen mer bestående. En grundläggande övertygelse är att designen måste anpassas och ställas inför mer vittomfattande frågor, samt att arbetet som designer måste utvecklas.
BU - Ni har ju samlat ihop ca 700 företrädare från industrin och naturligtvis från designvärlden, och blandar så att säga den praktiska verksamheten i industrin med teorin. För att nämna några namn så finns samhällsvetenskapliga företrädare som Jeremy Rifkin och John Thackara med, men även volvodesignern José de la Vega och modedesignern Vivienne Westwood. Vad kan en designer som i vanliga fall arbetar med mode bidra med inom samhällsdesign?
SC - De designer som vi bjudit in är väldigt speciella. Jag frågade just Vivienne Westwood, som kommer nästa år i september, om hon ville komma och prata om stil. Hon svarade då att hon bara ville vara med om hon inte behövde prata om stil. I stället ville hon prata om samhällsfrågor, politik och konsumentvanor. Detta är ämnen hon är engagerad i. Hon har förstått att design idag handlar om människan och nya livsmönster mer än om nästa modenyck, svart eller vitt, orange eller blått. Det viktiga är inte längre vad en vara betyder för oss som konsumenter, utan vad en vara står för och vilka egenskaper som kommuniceras. Dessa andra nivåer, dessa mervärden och betydelser blir allt viktigare för stora designer och yngre designer, de är vad vi ska vidareutveckla under konferensen. Det handlar inte om de materiella aspekterna hos produkten, utan mer om de övergripande immateriella samhälleliga aspekterna, inte om nedsmutsning utan om mervärde.
BU - Sverige är ju känt för sin samhällsdesign. För att använda era egna ord är Sverige ett modernt samhälle, men även ett land med en mycket stark designprofil, med produkter och former som säljs och tillverkas över hela världen. Är Sverige en förebild för framtidens samhällsdesign?
SC - Ja, det skulle jag vilja säga. Svensk design har ett budskap som egentligen är en påminnelse om det modernas framtid. Idag är vi inne i en övergångsperiod efter postmodernismen, som vi tack och lov har lämnat bakom oss. Och just den svenska designen med sin enkelhet, reducerbarhet, ärlighet, väsentliga kvaliteter och brist på lekfull ikonografi är egentligen mycket aktuell idag och har fått en återskapande relevans. Svensk design är idag så högt värderad och så efterfrågad över hela världen tror jag just för dessa ärliga, okonstlade, eleganta och skulle jag vilja säga poetiska budskap.
BU - Och när du då kan planera framtidens samhällsdesign, hur ser ditt framtidssamhälle ut?
SC- (skrattar) Åh, nej, hur det kommer att se ut blir en överraskning. Jag kommer inte att designa något totalitärt projekt. Framtiden är dessa spännande riktningar, de spännande projekten kring den alldagliga formen, den vanliga vardagen som utvecklas. Det är även mycket viktigt att en sådan planering utvecklas nedifrån och upp, inte som en följd av elitens beslut. En utveckling måste ske i harmoni från år till år i vardagliga situationer i våra samhällen, med bidrag även från samhällets toppskikt. Men de två nivåerna måste komma i harmoni med varandra och agera i samförstånd.
Text: Torbjörn Aronsson