Denna artikel finns i högskolans nyhetsarkiv. Aktuella nyheter hittar du på nyhetssidan.

Nyhetsarkiv - 2007-06-11

Nytt samlat labb ger skjuts åt polymerforskning

Sedan mars 2007 har all forskningsverksamhet inom polymerteknik samlats i ett nytt forskningslabb vid Institutionen Ingenjörshögskolan. Utrustning för bearbetning av plaster och polymerer samt kontorsutrymmen för forskare och studenter ligger i anslutning till varandra, vilket ger förbättrade möjligheter till kunskaps- och informationsutbyte, men också en mer levande forskningsmiljö.

I samband med byte av lokaler har man också fått ny intressant utrustning. Senaste nyförvärvet är en fiberdragningsmaskin, varmed man kan tillverka smältspinningfibrer för textila material. Här finns en blandningskompunderare där plastgranulat kan mixas med olika tillsatsämnen. Den arbetar likadant som den utrusning man använder industriell skala. Här finns även en formpress för tillverkning av laminat samt utrustning för karaktärisering av de tillverkade materialen, bl.a. ett stereomikroskop.

På bilden syns Rathish Rajan, gäststudent från St Berchmans College i Kerala, Indien, vid en fiberpressmaskin.

Nio miljoner till polymerforskning

Totalt har man investerat cirka två miljoner kronor i forskningsutrustning varav största delen kommer från Stiftelsen Föreningssparbanken Sjuhärad och Stiftelsen Svensk Textilforskning. Renovering av det tidigare bygglabbet har högskolan själv bekostat. Totalt har forskningsprojekten inom polymerteknik fått nio miljoner kronor varav merparten från EU:s sjätte ramprogram.

Nya material för implantat

Forskningen inom polymerteknik vid Högskolan i Borås fokuseras på flera olika områden.
Ett projekt som påbörjades i januari i år är EU-projektet Newbone. Här utvecklar man nya material för implantat till exempelvis ersättning av ben vid allvarliga benbrott eller skelettsjukdomar.
- Jämfört med metallimplantat är egenskaperna för implantat med fiberkomposit bättre i och med att deras mekaniska egenskaper mycket motsvarar skelettets mekaniska egenskaper, förklarar Mikael Skrifvars, professor på Ingenjörshögskolan.

Elektriskt ledande fibrer

Ett annat forskningsområde är elektriskt ledande fibrer, som har många intressanta användningsmöjligheter i funktionella textila material. Bland annat kan man använda dessa för överföring av information mellan sensorer som vävs in i en textil. De kan även ersätta metalltrådar som bland annat används för uppvärmning av bilsäten.
Azadeh Soroudi, doktorand, mäter olika fibrers mekaniska egenskaper vid en fiberdragmaskin.

Naturfibrer förstärker

Ett tredje område som man arbetar med är biobaserade plaster och naturfiberkompositer. Dessa material tillverkas från förnyelsebara råvaror, t.ex. mjölksyra, och den plast man får fram, polymjölksyra eller PLA, kan sedan bearbetas på samma vis som plast tillverkad av råolja. En skillnad är att dessa plaster är komposterbara. Dessa plaster används bland annat i förpackningsmaterial. Men förstärkta med fibrer kan man få en ännu bättre mekanisk hållbarhet och kan då bland annat formpressas och användas till laminat för möbeltillverkning eller väggskivor i t.ex. husvagnar.

Utrustning tillgänglig för studentprojekt

Utrustningen är inte endast till för forskarna. Tanken är även att studenter ska ha tillgång till den för sina projekt. Just nu pågår här ett magisterarbete, en studie av möjligheterna att tillverka plastmaterial ur växtoljor. Här pågår också ett projekt av en gäststudent från Indien. Arbetet går ut på att förena naturfibrer med olika bioplaster.
- I Indien har man lång erfarenhet av att använda sig av naturfibrer som bambu, kokos, jute, banan och sisal i tekniska produkter och på det området har vi i Sverige en hel del att lära oss, säger Mikael Skrifvars.

Inom polymerteknik pågår även ett nära samarbete med andra forskningsgrupper vid Ingenjörshögskolan, bland annat studeras möjligheterna att göra modeller och simuleringar av de tekniska egenskaperna, speciellt nanokompositer.

Haike Hilke, tekniker, mäter storleken på polymermolekyler i en viskosimeter.